Att förolämpa statsanställda kan bli straffbart
Statsanställda utsätts i allt högre grad för grova påhopp och verbala angrepp. Men att häva ur sig förolämpningar som ”jävla hora” till en tjänsteman kan bli brottsligt, föreslår en ny utredning. ”Vi får höra så mycket skit, som ingen ska behöva tåla”, säger Sanna Norblad, avdelningsordförande för ST inom Migrationsverket.
”Han hotade oss med orden ’din jävla arab, jag ska knulla dig, jag ska ta dig separat och visa dig’.”
”Han sliter tag i min skjorta och måttar slag mot mig samtidigt som han skriker. Hans ögon är helt svarta. Det går inte längre att prata med honom.”
”När posten kommer fick han ett handskrivet brev och öppnade det. I brevet låg ett papper med texten ’Du ska dö’.”
Citaten är hämtade från några av de incidentrapporter om allvarliga fall av hot och våld som drabbat medarbetare på Migrationsverket, Kronofogden och Försäkringskassan förra året.
För att stärka skyddet för offentliganställda som utsätts i arbetet har regeringens särskilde utredare John Ahlberk nyligen lämnat en rad förslag. Ett av dem är att skärpa straffen för våld eller hot mot tjänstemän.
När utredningen presenterades i mitten av januari tryckte John Ahlberk även på vikten av att kriminalisera fler gärningar, som mer subtila påtryckningar eller förtäckta hot där brottsliga handlingar bara antyds.
Han betonade också att offentliganställda som utsätts för trakasserier och grova personangrepp i sitt arbete behöver få ett starkare rättsligt skydd. Utredningen föreslår därför bland annat att förolämpningar som ”kränker självkänslan och värdigheten hos tjänstemän” ska bli olagliga.
– ”Din jävla hora, din jävla fitta” är uttalanden som man inte ska behöva höra. Att staten kriminaliserar det här brottet och lägger det under allmänt åtal blir en tydlig signal om att statsmakten ställer sig på de offentliganställdas sida, sade John Ahlberk när han presenterade utredningsförslagen vid en pressträff.
Sanna Norblad, STs avdelningsordförande på Migrationsverket, välkomnar att utredaren kraftfullt markerar att det finns gränser för vad statstjänstemän ska behöva tolerera.
Hon anser att förolämpningar i dag har normaliserats och att verbala påhopp blivit vardag, inte minst på myndighetens kontaktcenter.
– Det har skett en förskjutning som är oroväckande. Man vänjer sig vid beteenden som ingen ska behöva tåla. Inställningen till det måste bli tuffare, säger Sanna Norblad.
Hon hade nyligen kontakt med en ST-medlem som efter ett mycket obehagligt telefonsamtal slutligen fick nog.
– Hon sade ”jag får stänga av för att överleva” och ville byta placering. När medarbetarna inte längre vill jobba kvar så har det gått för långt.
Utöver att påhopp och kränkningar upplevs som ett växande problem på myndigheten, ökade också antalet fall av våld och hot mot Migrationsverkets anställda under fjolåret, enligt siffror från myndighetens incidentrapporteringssystem.
Publikt har även tagit del av statistik över antalet fall av våld, hot och trakasserier mot anställda på Statens servicecenter, Skatteverket, Försäkringskassan, Kronofogden och Arbetsförmedlingen, som visar att incidenter har blivit vanligare på flera statliga myndigheter under 2023 jämfört med föregående år.
På Migrationsverket har en majoritet av de allvarligaste incidenterna inträffat på förvaren, som enligt Carina Viksten, säkerhetsexpert på myndigheten, tveklöst är den mest våldsutsatta arbetsmiljön.
Förvarsverksamheten har byggts ut och ska fortsätta att växa, enligt beslut från regeringen, som aviserat en rad reformer på det migrationspolitiska området. Bland annat ska Migrationsverket prioritera återkallande av uppehållstillstånd, avvisningar och utvisningar och inrättandet av nya återvändandecenter.
Det är förändringar som riskerar att förvärra medarbetarnas utsatthet, menar Carina Viksten.
– Ska vi återkalla fler uppehållstillstånd och skicka tillbaka fler försvarstagna, så kan det leda till en ökad risk för hot, till exempel. Jag ser redan nu en större oro bland medarbetarna för att det kan bli så, säger hon.
Carina Viksten betonar att arbetet för att skydda de anställda har intensifierats, med tydliga rutiner och utbildning av personalen, och att det förebyggande arbetet är prioriterat.
Hon välkomnar därför att utredningen lämnar ytterligare ett förslag som syftar till att minska offentliganställdas utsatthet: att myndigheter i vissa fall ska få rätt att låta bli att namnge en beslutsfattande handläggare i handlingar som skickas till berörd part, om den anställde riskerar att drabbas av våld eller hot.
Beslutsfattaren blir dock inte helt anonymiserad – namnet ska kunna begäras ut i efterhand.
Sanna Norblad tycker att det är en lagändring som är nödvändig, i synnerhet när Migrationsverket ska ta allt fler beslut som kan väcka ilska och desperation bland sökande.
– Man blir väldigt utsatt när man fattar negativa beslut. Påtryckningar mot medarbetare, som blir uppringda på sina privata nummer eller kontaktas i sociala medier, är ett problem i dag. Därför är det bra om man inte alltid behöver skylta med sitt namn, säger hon.
Även på Arbetsförmedlingen och Skatteverket har en möjlighet att minska exponeringen av anställdas namn efterfrågats, enligt fackliga företrädare.
– Det är positivt om en sådan möjlighet införs, när det finns en hotbild. Samtidigt gäller det att göra en avvägning så att öppenheten och insynen inte begränsas mer än nödvändigt. Det är en balansgång, säger Anders Tell, avdelningsordförande för ST inom Skatteverket.
Både Skatteverket och Arbetsförmedlingen har också utrett om medarbetare kan slippa underteckna beslut med namn och telefonnummer
– exempelvis i fall som rör grov ekonomisk brottslighet eller vid sanktionsbeslut som återkallande av aktivitetsstöd – om den anställde riskerar att råka illa ut. Det har dock inte bedömts vara förenligt med dagens lagstiftning.
Men på Kronofogden har arbetsgivaren gjort en annan tolkning av lagen. Sedan 2022 har myndigheten, med restriktivitet och i undantagsfall, tillåtit att en beslutsfattares namn ersätts med ett anställningsnummer i beslut som skickas till den som ärendet berör. Det har till exempel skett om en person tidigare har varit hotfull eller om det funnits en koppling till organiserad kriminalitet, berättar Linda Synnerfors, säkerhetschef på Kronofogden.
– Vi har vågat gå före och menar att det skulle kunna vara förenligt med förvaltningslagen att göra på det här sättet. Men vi vill gärna få ett tydligare lagstöd, så att medarbetarna verkligen känner att de har rätten på sin sida, säger hon.
Effekten av anonymiseringen är svår att mäta, men möjligheten har varit uppskattad av medarbetarna, enligt Linda Synnerfors.
– I många fall reagerar kunder fort, därför är det bra att det tar längre tid att få fram ett namn och telefonnummer. Då hinner den värsta affekten lägga sig, säger hon.
Utredning föreslår skärpt lagstiftning
Utredningen om åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet föreslår flera förändringar i lagstiftningen från 1 juli 2025:
- Det straffbara området för våld eller hot mot tjänsteman utvidgas och förtydligas, exempelvis ska även hot som rör närstående och förtäckta hot omfattas i större utsträckning.
- Det straffrättsliga skyddet mot trakasserier och otillbörlig påverkan förstärks. Upprepade brott mot tjänsteman i trakasserande syfte ska exempelvis kunna utgöra olaga förföljelse.
- Ett nytt brott, förolämpning mot tjänsteman, införs. Brottet tar sikte på grova personangrepp.
- Maximistraffen för våld eller hot mot tjänsteman höjs från två till tre års fängelse.
- Uppgifter om namn på beslutsfattare ska i vissa fall kunna utelämnas i ett beslut, om det kan befaras att beslutsfattaren kommer att utsättas för våld eller annan allvarlig olägenhet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
