Svårare för kvinnor med funktionsnedsättning att få stöd

DISKRIMINERING2024-09-10

Kvinnor med funktionsnedsättning har svårare att få del av insatser som hjälper dem ut i arbetslivet, enligt en avhandling vid Örebro universitet. ”Kvinnorna känner sig överkörda eller bortglömda”, konstaterar forskaren Ingrid Witte.

Ingrid Witte har studerat hur villkoren ser ut för personer med funktionsnedsättning som tar del av det stöd som på fackspråk kallas ”supported employment” för att komma ut i arbetslivet. Resultatet visar att personer med funktionsnedsättning tar olika vägar genom välfärdssystemen i Sverige.

”Kvinnor har sämre tillgång till insatser som supported employment – och när de väl får tillgång till insatsen har de ofta sämre psykisk hälsa än männen. Det beror på att kvinnor ofta får sin diagnos senare i livet, medan män i regel diagnosticeras som barn”, förklarar hon i ett pressmeddelande.

Kvinnor med funktionsnedsättning tar enligt Ingrid Wittes forskning också ofta större ansvar för hem och familj än vad män med funktionsnedsättning gör, vilket innebär att kvinnorna har mindre energi att lägga på insatser av arbetsrehabiliterande karaktär och på sitt arbetsliv.

En konsekvens av att kvinnor ofta får sin diagnos senare i livet är att de missar chansen till stöd i övergången mellan skola och arbetsliv, visar Ingrid Witte i sin avhandling.

”Jag blev väldigt förvånad över att det var så svårtillgängligt och slumpartat att få tillgång till stödinsatser. De här kvinnorna kände sig ofta antingen överkörda eller bortglömda av de välfärdssystem som de ingick i”, konstaterar hon.

Att alla som vill och kan arbeta ska få möjlighet att göra det är grundläggande för vårt välfärdssystem och en vinst både för samhälle och individ, betonar Ingrid Witte:

”För att så många som möjligt ska få det stöd som behövs för att kunna arbeta är det viktigt att tillgången till evidensbaserade insatser faktiskt är jämställd. Insatserna måste också anpassas efter olika personers behov för att nå bästa resultat för så många som möjligt”, framhåller hon.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA