Forskning

Regeringens forskningsproposition innebär att den akademiska friheten inskränks, menar ST i ett pressmeddelande. ”Det största hotet mot den akademiska friheten är beroendet av extern finansiering och ökad politisk styrning”, betonar STs ordförande Britta Lejon.

I forskningspropositionen föreslår regeringen att 6,5 miljarder kronor ska satsas på fri forskning och innovation. Regeringen vill bland annat inrätta särskilda excellenskluster och ett nytt karriärstöd för talangfulla forskare. ”Att konkurrensutsätta anslagen är en tydlig signal”, kommenterar utbildningsminister Johan Pehrson regeringens förslag.

Samhällsekonomiskt kan det vara ineffektivt att kräva läkarintyg från sjunde sjukdagen av alla sjukskrivna, enligt en studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Raoul Wallenberg-institutets bibliotek för mänskliga rättigheter vid Lunds universitet hotas av nedläggning, rapporterar Dagens Nyheter. Institutet saknar ekonomiska förutsättningar att utan finansiellt stöd från staten fortsätta driva biblioteket.

De tjänstemän som haft längre uppsägningstid på det jobb de sagts upp ifrån får både högre lön och nytt jobb snabbare, visar en ny forskningsrapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Trots att de fristående leverantörerna i Rusta och matcha blev dyrare gick det inte bättre för de arbetssökande som anvisats till dem, visar en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Regeringen föreslår kraftiga ökningar av anslagen till svensk forskning. I den kommande forskningspropositionen kommer inriktningen på satsningarna, som ska uppgå till närmare 4,9 miljarder kronor, att preciseras närmare.

I en forskarrapport konstaterar nationalekonomerna Peter Fredriksson och David Seim att personer med högre utbildning och lägre sannolikhet att bli arbetslösa oftare än andra beviljas omställningsstudiestöd. De menar att stödet inte borde användas för att betala utbildning för dem som redan har goda förutsättningar.

Kvinnor med funktionsnedsättning har svårare att få del av insatser som hjälper dem ut i arbetslivet, enligt en avhandling vid Örebro universitet. ”Kvinnorna känner sig överkörda eller bortglömda”, konstaterar forskaren Ingrid Witte.

I en studie från Göteborgs universitet visas att medelålders kvinnor som är stressade på jobbet löper kraftigt förhöjd risk för sjukskrivning. Bristande inflytande och konflikter på jobbet är tydliga stressfaktorer, enligt studien.

Under förra året arbetade närmare 6 500 internationellt rekryterade forskare vid svenska lärosäten, enligt Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Det är en ökning med sex procent sedan 2022.

Det är stora skillnader mellan hur hårt människor drabbas när de förlorar sina jobb, enligt en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. Vissa grupper kan förlora fem gånger så mycket inkomst som andra. Lågutbildade landsortsbor över 50 år drabbas hårdast.

Regeringen tillsätter en särskild utredare för att se över hur utländska doktorander och forskare ska kunna lockas till och bli kvar i Sverige. Syftet är att stärka Sveriges ställning som forsknings- och innovationsnation.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, kartlägger i ett pågående projekt kunskapen om tystnadskultur i arbetslivet. Syftet är att sammanställa befintlig forskning och identifiera kunskapsluckor.

Regeringen har beslutat att Vetenskapsrådet ska kunna ge forskningsanslag med längre framförhållning. Viss forskning av nationellt intresse ska kunna få anslag beviljade för en tioårsperiod, i stället för de sex år som i dag är den övre gränsen.