Statsanställda utsätts ofta för trakasserier
Mellan trettio och femtio procent av de anställda vid ett antal myndigheter och a-kassor har utsatts för trakasserier, hot eller våld som syftat till att påverka tjänsteutövningen. Det visar en studie från Brottsförebyggande rådet, Brå.
– Det viktigaste resultatet är att tjänstemännen uppger att trakasserierna inte påverkar tjänsteutövningen i någon större utsträckning, säger Johanna Skinnari, projektledare på Brå.
Brå har låtit 45 500 anställda vid myndigheter och a-kassor svara på frågor om otillåten påverkan. Med det avses fall där tjänstemännen upplever att trakasserier, hot, våld, skadegörelse eller korruption är riktade mot personen för att påverka tjänsteutövningen.
Mest utsatta är tjänstemännen på Justitiekanslern. Där uppger 71 procent att de utsatts för otillåten påverkan någon gång under den senaste 18-månadersperioden, vid det tillfälle sommaren 2015 då undersökningen gjordes. Därefter följer Kronofogden med 61 procent, Migrationsverket med 49 procent, Kriminalvården med 44 procent och Åklagarmyndigheten med 43 procent.
Trakasserier är den vanligaste påverkansformen. Exempelvis uppger 59 procent av de nästan 1 500 svarande tjänstemännen på Kronofogden att de blivit utsatta för trakasserier de senaste 18 månaderna.
– Det kan handla om obehagliga samtal och okvädningsord, säger Johanna Skinnari.
De mest utsatta yrkesrollerna är de där tjänstemannen fattar avgörande beslut som påverkar en persons ekonomi och liv, eller yrkesroller där man jobbar nära klienter eller sökande. Det vanligaste är att de som trakasserar tjänstemännen upplevs som personer i desperata situationer eller uppfattas ha en psykisk störning.
– Vi accepterar inte att det ser ut som det gör, men många av de beslut som tas har stor inverkan på de sökandes liv. Brås rapport ger ett bra underlag för att utveckla arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet, säger Monica Karum Bergvall, säkerhetschef på Migrationsverket.
Våld är enligt undersökningen relativt ovanligt, på de flesta myndigheter har inga eller några få procent av de anställda drabbats. Men anställda på Polismyndigheten och Kriminalvården är mer utsatta. Där uppger 13 respektive 8 procent att de drabbats.
Brå konstaterar att frågan om påverkan på tjänsteutövningen är känslig – kanske vill tjänstemännen inte ens erkänna det för sig själva. Men myndighetens bild är att de flesta tjänstemän trots påverkansförsök vågar fatta obekväma beslut.
– Det är ganska rörande att tjänstemännen värnar så om sina beslut. Det man pratar mest om är att det inte får löna sig med påtryckningar. Det är goda nyheter för staten. Det här är tjänstemän med integritet, säger Johanna Skinnari.
Däremot kan tjänstemännens privatliv påverkas desto mer. Det förekommer exempelvis att personer som svarat på enkäten plockat bort sina privata uppgifter om telefonnummer och uppgifter i olika sociala nätverk.
Brås undersökning
De myndigheter som ingår i undersökningen är Arbetsförmedlingen, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Justitiekanslern, Kriminalvården, Kronofogden, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Tullverket och Åklagarmyndigheten samt IF Metalls och STs a-kassa. Undersökningen genomfördes sommaren 2015.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
