ST kritiserar förslag om nya regler för säkerhetsprövning
En statlig utredning föreslår att det ska regleras tydligare hur säkerhetsprövningar ska gå till, och att besluten ska kunna överklagas till en särskild nämnd. STs förbundsjurist Joakim Lindqvist är inte nöjd med betänkandet: ”Förslaget är otillräckligt för att säkerställa förtroendet för och insynen i säkerhetsprövningen”, menar han.
Den särskilda utredaren Cathrine Lilja Hansson fick i juni 2023 regeringens uppdrag att utreda processen kring säkerhetsprövningar sedan Säkerhetspolisen, Säpo, ett år tidigare begärt att de regler som styr dem skulle förtydligas. När hon på en presskonferens presenterade sitt förslag förklarade hon att utredningen har haft i uppdrag att se över tre saker: reglerna för den så kallade grundutredningen i säkerhetsprövningen, möjligheten att överklaga säkerhetsprövningsbeslutet och möjligheten att stänga av en statligt anställd under en säkerhetsprövningsutredning.
Utredningen vill se ytterligare lagreglering av grundutredningarna, och föreslår en konkret lista över vilka personliga förhållanden som bör ingå i dessa. Utöver brottslighet och samröre med kriminella, kriminella nätverk, terroristorganisationer, extremistiska rörelser eller extremister omfattar den listan även ekonomiska förhållanden, anknytning till utlandet, missbruk, hälsotillstånd, samarbetsvilja, felaktig eller bristande information och andra i säkerhetshänseende relevanta omständigheter.
– Det är bra att man förtydligar vilka områden som ska ligga till grund för utredningen, men listan stämmer ganska väl överens med vad Säkerhetspolisen redan haft i sin vägledning. Det man missar är en vägledning om hur man ska värdera de här omständigheterna, säger Joakim Lindqvist, som menar att olika myndigheter kan göra väldigt olika bedömningar.
I sin hemställan till regeringen föreslog Säpo att medborgarskap eller annan anknytning till utlandet uttryckligen ska nämnas som en faktor att bedöma vid en säkerhetsprövning, en fråga som har varit föremål för debatt. Utredaren har valt att använda formuleringen ”anknytning till utlandet”.
– Man ska inte slentrianmässigt sortera bort människor med vissa medborgarskap, sade justitieminister Gunnar Strömmer, M, på presskonferensen.
Utredningens förslag innebär att det ska göras en samlad bedömning av personen, där även registerkontroll och andra delar kan ingå. ”Ett helhetsgrepp kring vilken sårbarhet personen har”, kallade Cathrine Lilja Hansson det.
– Det är inte så att vissa omständigheter automatiskt ska leda till att man inte blir godkänd. Finns det brister kan det betyda att man är sårbar, men det behöver inte vara så, sade hon.
Utredningen föreslår att säkerhetsprövningsbeslutet ska vara skriftligt och innehålla en motivering – om det är möjligt med hänvisning till rikets säkerhet.
– Det kommer leda till mer ordning och reda i själva processen, sade Cathrine Lilja Hansson.
Det ska dock finnas undantag från motiveringsplikten, föreslår utredningen. Ett exempel är om en person lämnat en uppgift och det är viktigt att inte den personen röjs. Ett annat att det finns en uppgift som man inte kan avslöja att man fått.
– Det handlar om att väga Sveriges säkerhet mot individens rätt. Så det kommer finnas situationer där man inte får reda på allt.
Cathrine Lilja Hansson har också haft i uppdrag att se över möjligheten att överklaga säkerhetsprövningsbeslutet. Där har utredningen inte kommit hela vägen, berättade hon. Ett problem är att det är olika regelverk som gäller för myndigheter och för privat sektor, konstaterade hon.
Utredningen föreslår dock en särskild nämnd för överprövning. Det är ett förslag som STs förbundsjurist Joakim Lindqvist är kritisk till.
– I dag prövas det i Arbetsdomstolen. Det är inte optimalt, men det är viktigt att det inte blir en sämre överprövning. Att det blir i en nämnd kan bli en pyrrhusseger. Det är väldigt oklart hur den ska vara sammansatt och utredningen föreslår att man inte ska få välja sitt eget ombud. Utredningen borde ha tagit fram ett konkret förslag på hur säkerhetsprövningar ska kunna överprövas i en domstolsförhandling, säger han.
Enligt utredningen kan det i åtminstone två situationer bli nödvändigt att stänga av statligt anställda i samband med en säkerhetsprövning.
– Det kan vara om det framkommer något i en säkerhetsprövning initialt eller under tiden. Det kan också finnas situationer där man kan behöva ompröva om personen ska få delta i säkerhetskänslig verksamhet. Under utredningstiden föreslår vi då att man kan bli avstängd, sade Cathrine Lilja Hansson.
Utredningens förslag innebär att medbestämmandelagen, mbl, inte ska gälla vid avstängning. Däremot ska det finnas en underrättelseskyldighet gentemot fackliga organisationer, som ska kunna komma till tals vid en överläggning med arbetsgivaren. Den anställde ska enligt förslaget behålla sin lön och sina förmåner under avstängningen.
– Jag tycker att lagstiftaren kunde hämtat mer inspiration från det kollektivavtal vi hade mellan parterna. Där fanns en obligatorisk omprövning av avstängningen var trettionde dag. Det var också lite högre beviskrav. Men det är bra att man föreslår att den anställde behåller lönen, något annat hade varit oacceptabelt, säger Joakim Lindqvist.
Tjänster kan placeras i tre olika säkerhetsklasser
- Ett jobb där en anställd tar del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter kan placeras i säkerhetsklass. Det finns tre sådana säkerhetsklasser.
- För en anställning i säkerhetsklass 1, som medför det högsta kravet på personalsäkerhet, krävs beslut från regeringen. Annars är det i regel arbetsgivaren, exempelvis en myndighet, som gör bedömningen.
- I säkerhetsklass 1 placeras den som i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, eller som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka synnerligen allvarlig skada för Sveriges säkerhet.
- I säkerhetsklass 2 placeras den som i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, som i ringa omfattning får ta del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, eller som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka allvarlig skada för Sveriges säkerhet.
- I säkerhetsklass 3 placeras den som får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell, som i ringa omfattning får ta del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, eller som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka skada som inte är obetydlig för Sveriges säkerhet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
