Regeringen föreslår ökad användning av biometri

RÄTTSVÄSENDET2024-10-15

Regeringen föreslår i en proposition att biometriska metoder som fingeravtryck, ansiktsigenkänning och DNA ska få användas i högre utsträckning i brottsbekämpningen. ”Möjligheten att använda biometriska data är särskilt viktig när vittnen och brottsoffer inte vill medverka i brottsutredningar, något som tyvärr förekommer alltför ofta”, kommenterar justitieminister Gunnar Strömmer, M, lagförslaget.

Regeringens förslag innebär bland annat att biometriska underlag regelmässigt kommer att tas från misstänkta och dömda personer i högre utsträckning än i dag. Förslaget innebär också att polisen under vissa förutsättningar ska få tillgång till Migrationsverkets register för automatiserade jämförelser av fingeravtryck och ansiktsbilder av misstänkta gärningspersoner.

”Användningen av biometri i brottsbekämpningen kan vara av avgörande betydelse för att identifiera och lagföra personer som begått brott. Förslagen som regeringen nu har beslutat syftar till att kraftigt öka polisens möjligheter att klara upp brott genom att använda biometri som ett verktyg. Samtidigt lägger vi stor vikt vid att enskildas integritet värnas”, understryker justitieminister Gunnar Strömmer, M, i ett pressmeddelande.

Polisen ska enligt förslaget också få möjlighet att utnyttja dna-baserad släktforskning i samband med mord och grova våldtäktsbrott. Metoden hjälpte polisen när ett dubbelmord i Linköping från 2004 löstes 2020. Integritetsskyddsmyndigheten ansåg då att metoden innebär att personuppgifter behandlas i strid med lagen, och därför har den inte använts av Polismyndigheten sedan dess. Nu föreslår regeringen att en lagreglering om när metoden får användas i brottsbekämpande syfte.

Enligt regeringens förslag ska den nya lagstiftningen träda i kraft 1 juli 2025.

Biometriska tekniker

Biometritekniker är ett samlingsnamn för automatiserade tekniker som identifierar personer. Vissa har funnits sedan många år, medan andra är under utveckling.

  • Fysiologiska egenskaper som ansikte, regnbågshinna och näthinna, röst, hand och fingeravtryck, handstil, vilopuls och blodkärl, samt DNA.
  • Mänskliga egenskaper som tatueringar och klädfärg.
  • Beteendeegenskaper som: hanteringen av tangentbord, datormus eller smartmobil, samt gångrytm och även köpbeteende.

    Källa: Wikipedia

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA