Nytt centralt löneavtal klart för statsanställda
I dag gick parterna på det statliga avtalsområdet i mål. Det nya centrala löneavtalet är ettårigt och ger minst 2,2 procent i totala löneökningar. ”Vi höll emot mot försämringar och fick en hel del framgångar”, säger STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar.
Parterna på det statliga förhandlingsområdet, Arbetsgivarverket och Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR, – där ST ingår – höll inte riktigt tidtabellen. Men i dag, onsdag, skrevs ett nytt avtal under.
Det nya ettåriga avtalet ger en löneökning på 2,2 procent om parterna inte kommer överens om annat, vilket är i enlighet med det av industrin satta ”märket”. Hur mycket varje anställd får avgörs i lokala förhandlingar.
– Tittar vi på helheten har vi tagit fler segrar än Arbetsgivarverket, säger Åsa Erba-Stenhammar, som också är förhandlingsledare för OFR.
Avtalet innehåller dock inga större förändringar jämfört med det tidigare avtalet, som gick ut 30 september.
– Det är ett ettårigt avtal och ju kortare avtal desto svårare är det att få igenom stora förändringar, säger Åsa Erba-Stenhammar.
Själva grundprinciperna för avtalet är desamma som tidigare. Precis som OFR krävt är det tidsbegränsat och innehåller siffror för löneökningar i procent. Arbetsgivarverket yrkade på ett tillsvidareavtal utan angivna siffror.
OFR kunde även försvara skrivningarna om att de lokala parterna får välja förhandlingsmodell – traditionell kollektivavtalsförhandling eller lönesättande samtal, det vill säga att lönen sätts i ett samtal mellan chef och medarbetare.
Arbetsgivarverket fick acceptera flera bakslag. Exempelvis yrkade arbetsgivarsidan på att rätten till ersättning för läkarvård, läkemedel och flytt liksom rätten till ledighet vid visstidsanställning inom staten skulle tas bort, men dessa rättigheter blir kvar.
– Vinsterna kan även ses i vad man lyckas avvärja. Att förhandla innebär också att bevaka och behålla de nuvarande avtalens värde, säger Åsa Erba-Stenhammar.
Men även OFR fick backa i flera frågor. Organisationen fick inte igenom att det ska införas en partsgemensam avstämning av lönerna innan de fastställs på arbetsplatser som tillämpar lönesättande samtal. Arbetsgivarverket gick inte heller med på att förbättra personskadeavtalet vid hot och arbetssjukdom eller att införa möjligheten att skriva lokala avtal om tidigare pension vid arbetsbrist.
Åsa Erba-Stenhammar är dock nöjd med att OFR och Arbetsgivarverket är överens om att höja ambitionen för arbetsmiljöarbetet på bred front inom ramen för Partsrådet, som är parternas samarbetsorgan för att stötta och främja utveckling på lokal nivå. Dessutom ska parterna gemensamt ta fram ett centralt stöd för tillämpningen av den nya föreskriften om psykosocial arbetsmiljö.
– Långtidssjukskrivningarna i staten har ökat stort i alla åldersgrupper och vi är tillbaka på 2006 års nivå. Det här är ett angeläget område, säger hon.
Hon framhåller också att det i det nya avtalet införs en möjlighet till central konsultation om facket är kritiskt till lönestrukturen på en myndighet och inte får gehör för det hos den lokala arbetsgivaren.
– I dagens avtal står det att parterna ska sträva efter samsyn om lönestrukturen, men våra förtroendevalda vittnar om att det inte alltid finns en sådan ambition från arbetsgivarens sida. Genom att införa möjligheten till stöd på central nivå har vi tagit ett steg framåt när det gäller det fackliga inflytandet, säger Åsa Erba-Stenhammar.
Det här gäller i det nya centrala avtalet:
- Totalt 2,2 procent i löneökning på ett år, om lokala parter inte kommer överens om annat.
- De lokala parterna väljer förhandlingsmodell - traditionell kollektivavtalsförhandling eller lönesättande samtal.
- För anställda som tjänar under 22 500 kronor ska arbetsgivaren avsätta mer än 2,2 procent till potten, i det här avtalet 495 kronor.
- Semesterlönegarantin höjs lika mycket som avtalets värde.
ST fick inte igenom att:
- det införs en partsgemensam avstämning av löneutfallet på arbetsplatser där lönesättande samtal används.
- krav på chefsutbildning för att höja kvaliteten i lönedialoger.
- restid hanteras så att det främjar ett hållbart arbetsliv, exempelvis att restid räknas som arbetstid för vissa anställda.
- Personskadeavtalet förbättras vid hot och arbetssjukdom.
Arbetsgivarverket fick inte igenom att:
- avtalet ska gälla tills vidare utan centralt fastställda löneökningar i procent eller i kronor.
- lönesättande samtal ska vara huvudmodell vid löneförhandlingar.
- rätten till ledighet för visstidsanställning inom staten begränsas.
- rätten till ersättning för läkarvård, läkemedel och flyttersättning avskaffas.
- förändra hur man räknar arbetstiden för dem som arbetar oregelbunden arbetstid.
ST ingår i Offentliganställdas förhandlingsråd
Den del av Offentliganställdas förhandlingsråd som ST ingår, och som verkar på det statliga förhandlingsområdet, förkortas OFR/S,P,O. S, P, O står för statstjänstemän, poliser och officerare.
OFR/S,P,O är förhandlingsorganisation för åtta fackförbund: ST, Officersförbundet, Polisförbundet, Försvarsförbundet, Tull-Kust, Vårdförbundet, Ledarna och Lärarförbundet.
Enligt det huvudavtal som reglerar själva förhandlingsordningen på det statliga området måste förbunden inom OFR/S,P,O vara överens för att teckna ett avtal.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
