Märket följs i lokala förhandlingar
STs avdelningar har kommit olika långt med sina lokala löneförhandlingar. På de myndigheter som är klara med sina förhandlingar får medlemmarna löneökningar i nivå med märket, visar Publikts rundringning. ”Men lite har vi fått bråka för att ha kvar siffran”, säger Jan Karlsson, STs ordförande på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Efter att det centrala kollektivavtalet blev klart i början av december var det dags för parterna på landets myndigheter att mötas i lokala förhandlingar. På de myndigheter där man är klar vid förhandlingsbordet har löneökningarna landat i nivå med märket i det centrala avtalet, visar Publikts rundringning.
På Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, nådde man en överenskommelse innan jul om att det är löneökningar om minst 1,8 procent vid tre revisionstillfällen som gäller, berättar STs avdelningsordförande Jan Karlsson.
– Ja, men lite har vi fått bråka för att ha kvar siffran i avtalet. Den utmanas alltid, säger han.
Att man inom MSB har landat i en skrivning som anger att det just är 1,8 procents löneökning som minimum som gäller, är Jan Karlsson nöjd med. Arbetsgivaren ville helst ha ett sifferlöst lokalt löneavtal, enligt honom.
– Jag tror inte på den modellen eftersom det tyvärr behövs en siffra för att kunna leva upp till märket. Helt enkelt för att vår myndighet har en hårt pressad situation ekonomiskt, precis som många andra, och lönerna är en stor del i det, säger Jan Karlsson.
ST inom MSB har också fått igenom att det ska ske en löneöversyn för ett par utvalda grupper, där man ska se över utfallet av den kommande lönerevisionen och korrigera om utfallet inte är det önskade, säger han.
När Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR – som ST är en del av – kom överens med Arbetsgivarverket om ett centralt kollektivavtal för myndighetsanställda i början av december, var det ett avtal som innebar löneökningar om 5,4 procent fördelat över tre år med 1,8 procent årligen.
I det avtal som löpte ut 1 december låg löneökningarna på 6,5 procent över tre år, men en lägre löneökningstakt föll sig naturligt med tanke på det ekonomiska läget, sade STs förhandlingschef och tillika OFRs förhandlingsledare Åsa Erba-Stenhammar till Publikt då.
På Försäkringskassan var ST och arbetsgivaren redan överens om ett inriktningsavtal som undertecknades när det centrala avtalet blev klart, säger STs avdelningsordförande Siv Norlin.
Nu har man tittat på tidplaner och lönestatistik, innan det är dags för medlemmarna att välja mellan ett lönesättande samtal eller en kollektiv facklig förhandling.
De nya lönerna ska betalas ut i maj, är tanken. Än så länge är det för tidigt att säga vilka frågor som kommer att dyka upp, men det brukar alltid komma några, säger Siv Norlin.
– Egentligen är det här med att hitta gemensamma nämnare lite på låtsas, om jag ska kommentera hur modellen är tänkt att fungera. Ska man förändra en lönebild och nivåerna ska det utgå från reella förhandlingar där det kan finnas någon form av konfliktlösning kring det hela.
Siv Norlin beskriver processen som ett önsketänkande där det i praktiken inte ens handlar om förhandlingar av mbl-typ.
– Det kan bli lite bortkastad tid när man i slutändan ändå hamnar i att arbetsgivaren har sista ordet när man inte blir överens, säger hon.
I år har diskussionerna med arbetsgivaren dock fungerat bra, understryker Siv Norlin. Precis som för alla andra har coronapandemin påverkat, och den kommer fortsatt att sätta sin prägel på de lokala lönerevisionerna, fortsätter hon.
”Det är svårt att ha lönesamtal på Skype och de många bedömningar som ska göras är svårare att göra när man inte har sett varandra på snart ett år.”
Siv Norlin, ordförande för ST inom Försäkringskassan
– Det är svårt att ha lönesamtal på Skype och de många bedömningar som ska göras är svårare att göra när man inte har sett varandra på snart ett år. Jag tror att många chefer hos oss ser det som ett bekymmer, säger Siv Norlin.
För Centrala studiestödsnämndens, CSNs, del, blev parterna klara med de lokala avtalsförhandlingarna 8 januari. Även där hamnade löneökningarna i nivå med märket i det centrala avtalet och ST fick igenom ett ”litet tillskott” för några särskilda lönegrupper. Myndigheten hoppas kunna få ut de nya lönerna i mars, säger Annelie Gårdbäck, ordförande för ST inom CSN.
– Vi hade en ganska bra dialog och vi hade förarbetat en del innan, så det var ganska krattat för att ligga i startgroparna när det centrala avtalet blev klart.
Pandemin har präglat förhandlingarna en hel del, med tanke på den avtalsprolongering som gjordes, förklarar hon.
– Nästa lönerevision kommer ju tätt i år och det blir inte lika tydligt avgränsat hur revisionsperioden ser ut. Vi kommer i otakt helt enkelt, säger Anneli Gårdbäck.
Skatteverkets medlemmar fick sitt lokala avtal påskrivet 22 december. Man diskuterade inte några andra siffror än vad som anges i det centrala kollektivavtalet, berättar Anders Tell, ordförande för ST inom Skatteverket.
– Förhandlingarna gick bra. Vi har lite partsgemensamma saker som vi ska se över och komma överens om, som till exempel lönebild på längre sikt, men annars var det inget speciellt, säger han.
Även Anders Tell beskriver hur pandemin och prolongeringen av kollektivavtalet påverkar en hel del i processen. Det blir utbetalning av nya löner i april, och sedan går parterna nästan direkt in i en ny revision för oktober. Något som är ansträngande för alla, menar han.
– Det är lönesamtal och oenighetsförhandlingar i ett som tar både tid och kraft. Men det är trots allt rätt skönt att det äntligen är på gång och att det inte blev ännu mer utdraget än vad det blev, säger Anders Tell.
”Det är trots allt rätt skönt att det äntligen är på gång och att det inte blev ännu mer utdraget .”
Anders Tell, ordförande för ST inom Skatteverket
När Publikt når Krister Näsén, STs ordförande inom SCB, har han precis avslutat de lokala förhandlingarna med arbetsgivaren.
– Vi skrev under det sista i går och ska sätta i gång med de lönesättande samtalen nu.
Inom SCB kommer det centrala avtalet att följas, men ST fick också igenom ett antal lokala yrkanden, bland annat en något ökad ersättning för arbete på obekväm arbetstid. För de relativt få fältintervjuare som finns kvar inom myndigheten, efter att SCB outsourcat delar av den verksamheten de senaste åren, har man också nått en överenskommelse som ger ökad ersättning, förklarar Krister Näsén.
– Alla som har obekväm arbetstid har fått en marginell justering av ersättningen, vilket var väntat, säger han.
Ett partsgemensamt arbete kring vad som komma skall ”post-corona” är också på gång inom SCB. I Stockholm och på huvudkontoret i Örebro har myndigheten nyligen infört kontorsformer utan fasta arbetsplatser, vilket gör att frågan om fortsatt distansarbete efter coronapandemin är särskilt aktuell, enligt STs avdelningsordförande.
– Generellt är min bild att många medlemmar värdesätter att kunna arbeta mer hemifrån, säger Krister Näsén.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
