Lönekartläggning

Anställda och arbetssökande ska få större insyn i lönesättningen på svenska arbetsplatser, tack vare ett EU-direktiv som ska införas i svensk lag. Bland annat ska anställda få rätt att ta del av snittlönen för kollegor med lika eller likvärdigt arbete. Med de nya reglerna kommer lönekartläggningarna att få större betydelse, tror utredaren Jonas Malmberg.

STs avdelningar har kommit olika långt med sina lokala löneförhandlingar. På de myndigheter som är klara med sina förhandlingar får medlemmarna löneökningar i nivå med märket, visar Publikts rundringning. ”Men lite har vi fått bråka för att ha kvar siffran”, säger Jan Karlsson, STs ordförande på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Flera stora statliga arbetsgivare följer inte diskrimineringslagens krav. Fem av landets trettio största myndigheter saknar helt lönekartläggning för 2019. Statens institutionsstyrelse, SiS, är en av dem. ”Vi har tyvärr prioriterat ned lönekartläggningarna bland alla måsten”, säger HR-direktören Katarina Tillgren.

I en ny kampanj uppmanar ST arbetsgivare att bli bättre på att kartlägga löneskillnader. ”Vi ska tapetsera arbetsplatserna och visa hur länge sedan det var som en lönekartläggning gjordes”, säger STs förbundsordförande Britta Lejon.

Bara sju av landets trettio största statliga myndigheter har till fullo följt lagens krav på att göra en lönekartläggning varje år. ”Högst anmärkningsvärt”, säger DO Agneta Broberg.

”Det här håller inte!” säger jämställdhetsminister Åsa Lindhagen om siffrorna i Publikts granskning av hur statliga myndigheter lever upp till lagkravet på årliga lönekartläggningar. Hon aviserar att hon kommer att titta närmare på frågan.