Jurister kräver reform av EG-rätten
EG-domstolens ökande makt innebär att det behövs en större demokratisk insyn i domstolens arbete och vid tillsättningen av domare, anser två fackliga jurister.
LO-juristen Claes-Michael Jonsson och Unionens jurist Mattias Landgren hävdar i en debattartikel i Svenska dagbladet att EG-domstolen håller på att få ett starkare politiskt inflytande och att dess jurister får en oproportionerlig maktställning.
Ett skäl till det är att alltmer av rättsutvecklingen i EU sker genom domstolsbeslut. Lagarna blir mer allmänt hållna och ger ett stort utrymme för domstolens tolkning.
Dessutom har det blivit svårare för de politiska instanserna att nå överenskommelser sedan EU utvidgats till 27 medlemsländer.
Det svenska Laval-målet är ett tydligt exempel på hur EU juridifierats, anser fackets jurister. ”Bakvägen har juristerna fått en politisk makt som i praktiken övertrumfar lagstiftarens makt.”
En slutsats som Jonsson och Landgren drar är att utnämningarna av domare i EG-domstolen behöver debatteras på samma sätt som man i USA diskuterar de politiska effekterna av utnämningar till högsta domstolen. Exempelvis bör Europaparlamentet fråga ut och godkänna
kandidaterna. I dag är den demokratiska insynen obefintlig – varje regering nominerar en domare, och övriga medlemsländer har inga invändningar.
Det mest allvarliga är dock, enligt debattörerna, att domstolen arbetar helt utan insyn. Inga avvikande uppfattningar får redovisas. Och parter som har ett direkt intresse av utgången av ett mål, såsom facket, har ytterst begränsade möjligheter att få yttra sig i domstolen.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.