Ingen enhetlig lösning på Polisens ledningsproblem
Tidigt i våras larmade en intern projektgrupp inom Polisen om hur chefer i lokalpolisområdena saknar administrativt stöd och har svårt att leda verksamheten. Men nu, ett halvt år senare, har inte mycket hänt. Varje region får lösa problemet på sitt eget vis.
Polisen har gått ifrån den princip om en enhetlig organisation som man höll hårt på inför myndighetens bildande januari 2015. Enligt planen för den nya organisationen skulle cheferna för de drygt 90 lokala polisområdena inte ha något administrativt stöd och det skulle inte finnas några biträdande chefer.
Men protesterna lät inte vänta på sig. Lokalpolisområdena är den del av polisen som finns längst ut i kedjan. Det är där ingripandepoliserna och utredarna finns.
I mars kunde Publikt avslöja uppgifter ur en intern rapport som visade att ledningarna för de lokala polisområdena saknar det stöd de behöver för att klara sina uppgifter. Rapporten beskrev hur cheferna drunknar i administrativt arbete och har svårt att leda verksamheten. Det råder också osäkerhet om rollerna och om vem som verkligen får fatta beslut.
Rapportförfattarna föreslog att ledningarna skulle förstärkas och att de lokala polisområdescheferna skulle få rätt att bygga upp kanslier med exempelvis handläggare, koordinatorer, planerare och personalhandläggare.
Men ett halvår efter att rapporten lades fram för rikspolischefen Dan Eliasson har inte så mycket hänt. Orsaken är att regionpolischeferna i den nationella ledningsgruppen inte kunde enas. Beslutet blev i stället att regionpolischeferna fick göra som de ville.
Rapporten utgick från ett pilotprojekt där nio lokalpolisområden i Bergslagen, region Mitt och Stockholm skulle arbeta fram en modell för förstärkt ledning.
De tre regioner som deltog i pilotprojektet har alla behållit modellen med en förstärkt ledningsfunktion, enligt Dan Persson, projektansvarig och chef för region Bergslagen.
– Resultatet blev mycket bra. De som var med i pilotprojektet var nöjda och i Bergslagen har vi fortsatt att utveckla organisationen enligt den modellen.
Men en rundringning som Publikt har gjort visar att regionerna valt olika vägar.
I region Nord planerar man att bara ge ledningarna i de största lokalpolisområdena Luleå, Umeå och Sundsvall förstärkning, och då med en person.
– Vi har inte resurser att förstärka de mindre lokalpolisområdena, säger biträdande regionpolischefen Micael Säll Lindahl till Publikt.
I region Öst planerar man inte att ge ledningarna i lokalpolisområdena något kanslistöd alls.
I region syd diskuteras frågan fortfarande och inga beslut är tagna, enligt lokalpolischef Anders Karlsson i Ljungby.
Han vill själv anställa en civilanställd planerare:
– Resultatet av pilotprojektet har inte förts ut till oss. Jag har 80 anställda, men jag har ingen biträdande chef fast jag skulle behöva det. Vi fastnar i administration.
I region väst diskuteras också ledningsstödet till de lokala polischeferna.
– I något enstaka fall har vi förstärkt ledningsstödet, men annars tittar vi på frågan nu, säger Malin Sahlström på regionpoliskansliet i Göteborg.
STs ordförande inom polisen, Karin Svenning, tycker att det kan behövas biträdande chefer på vissa områden, men menar att förhållandena inte är desamma överallt:
– Vi ser hellre att lokalpolisområdena får bättre administrativt stöd än att det blir fler chefer. Alldeles för många chefer ägnar sig åt administration i stället för att leda verksamheten.
Publikt har sökt rikspolischef Dan Eliasson för en kommentar, men han hänvisar till regionpolischeferna.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
