Larmrapport om Polisens organisation
Polisen kan komma att riva upp delar av den genomförda organisationsförändringen. Det kan Publikt avslöja efter att ha tagit del av ett utkast till förslag som ska läggas fram för rikspolischefen Dan Eliasson.
Den reform av Polisen som genomfördes 1 januari 2015 har fått massiv kritik, såväl internt som externt. Över en natt slogs 21 polismyndigheter ihop till en enda. Avsikten var att göra polisen mer effektiv, men enligt kritikerna har reformen i stället snarare lett till kaos.
I september förra året drog Polismyndigheten i gång en projektgrupp tillsammans med externa konsulter för att se över resultatet av reformen. Projektet ska presenteras för rikspolischefen Dan Eliasson 22 mars.
Utkastet till slutrapporten ”Säkra sex beslutsnivåer”, vars innehåll Publikt tagit del av, ger en oroande bild av förhållandena inom myndigheten.
Rapporten beskriver situationen inom lokalpolisområdena där hälften av landets 20 000 poliser ska arbeta enligt reformen.
- Cheferna drunknar i administrativt arbete och har svårt att leda verksamheten.
- Det råder stor osäkerhet om de egna rollerna – vem ska göra vad?
- Det är också frågetecken kring vem som verkligen får fatta beslut.
Ledningarna för lokalpolisområdena har enligt rapporten varit underbemannade. Det har återverkat på polisarbetet på gatan.
I strid med polisreformens intentioner har de lokala cheferna i vissa fall byggt upp egna kanslier och utsett biträdande chefer. Det har inte varit uppskattat inom myndighetsledningen som slagit fast att organisationen ska vara enhetlig och enligt fattade beslut.
Projektgruppens uppdrag har varit att se över utvecklingen.
Men slutsatsen gruppen drar efter sitt arbete är att det inte går att fortsätta med den nuvarande organisationen. Ledningarna ute i lokalpolisområdena måste förstärkas.
Professor Bo Wennström, Uppsala universitet, är en av landets ledande polisforskare.
– Det är bra att man är på väg bort från de ursprungliga tankarna kring hur Polisen ska organiseras, anser han.
Förslaget som rikspolischefen får nästa vecka är att ge de lokala polisområdescheferna rätt att bygga upp kanslier med exempelvis handläggare, koordinatorer, planerare och personalhandläggare.
Med 90 lokalpolisområden innebär det att cirka 200 tjänster, både civilanställda och poliser, behövs för att få verksamheten att fungera. Projektgruppen öppnar också försiktigt för att inrätta tjänster som biträdande och ställföreträdande chefer, som inte fanns med i den ursprungliga organisationsplanen.
Om Polisen ska fungera behöver reformen begränsas, anser Bo Wennström.
– Identifiera och behåll de bärande reglarna och balkarna i det här bygget. Man kan inte ändra på allt, som man försökt göra. Då riskerar bygget att falla ihop.
Rapporten ”Säkra sex beslutsnivåer” fokuserar på lokalpolisområdena. Nu återstår att se över regionerna och polisområdena. Enligt rapporten kan det ta upp till tre år att få en funktionell ledning inom hela Polismyndigheten.
Polisreformen i korthet
- 21 myndigheter har slagits ihop till en.
- Administration, såsom HR-frågor och ekonomi, har samlats i centrala avdelningar.
- Nationella operativa avdelningen, NOA, motsvarar den tidigare Rikskriminalpolisen.
- Landet är indelat i sju regioner som i sin tur är indelade i 33 polisområden.
- Inom polisområdena finns 90 lokalpolisområden.
- 50 procent av landets poliser ska arbeta i lokalpolisområden med ingripandeverksamhet och utredning.
- I lokalpolisområdet ska bara enklare utredningar göras.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
