Färre myndighetskontor de senaste fem åren
Staten har färre kontor lokaliserade i kommunerna nu jämfört med för fem år sedan. Och andelen kommuner med få myndighetskontor ökar förmodligen de närmaste åren, visar en sammanställning från Statskontoret där tio myndigheter ingår.
På uppdrag av regeringen har Statskontoret tagit reda på hur tio olika myndigheter planerar att lokalisera sin verksamhet de närmaste åren.
Det totala antalet myndighetskontor på de tio myndigheterna minskar. Men enligt Statskontorets slutrapport har de flesta av dessa myndigheter inga planer på några stora förändringar kring hur deras kontor är fördelade över landet fram till 2022. Bakom minskningen står främst Arbetsförmedlingen som redan har meddelat att fler än hälften av lokalkontoren kommer att läggas ned till följd av den omstöpning av verksamheten som regeringen sedan tidigare har tagit beslut om.
Även Lantmäteriet sticker ut, då myndigheten lade ned sina kontor i 19 kommuner under perioden 2014 till 2018. Myndigheten har dock inga fortsatta planer på avveckling av kontor.
För fem år sedan var minst en av de undersökta myndigheterna representerade med minst ett kontor i nästan alla kommuner, 99 procent. Om de undersökta myndigheternas planer faller ut kommer den andelen att sjunka till 91 procent 2022, visar Statskontorets rapport.
Samtidigt hade 89 procent av kommunerna minst två kontor 2014. Den andelen kommer att sjunka till 56 procent 2022 om de undersökta myndigheternas planer blir verklighet.
Statskontorets kartläggning visar att det är vanligare att myndigheterna avvecklar verksamheten i en kommun än att de etablerar kontor i en kommun där de tidigare inte fanns representerade. Endast Trafikverket planerar etablering i en ny kommun där de inte redan bedriver någon verksamhet..
”Myndigheterna öppnar sällan nya kontor i kommuner där de inte redan bedriver verksamhet. Men vi konstaterar också att flera myndigheter planerar att flytta tjänster från Stockholm till kontor i andra delar av landet”, kommenterar Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall-Ljunggren i ett pressmeddelande.
De vanligaste anledningarna till att myndigheterna väljer att lägga ned kontor är att de är för små, att det är svårt att hitta personal eller att det inte behövs ett kontor på grund av digitaliseringen, enligt sammanställningen.
Förutom Arbetsförmedlingen och Lantmäteriet ingår Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten, Polisen, Skatteverket och Trafikverket i undersökningen.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.