Facket inte maktlöst vid inhyrning
Fack hos inhyrande arbetsgivare måste inte passivt titta på när bemanningskonsulter anlitas. Men inom staten är möjligheterna begränsade att ordna likartade villkor för alla.
På svensk arbetsmarknad motverkas lönedumpning och säkras schysta villkor för alla genom kollektivavtal, snarare än lag. Men ST Press har den senaste tiden beskrivit flera fall där myndigheter hyr in arbetskraft från bemanningsföretag som saknar kollektivavtal. Ofta känner ST-avdelningarna inte till vilka villkor som gäller för de inhyrda.
Så behöver det inte vara, hävdar Dan Holke, chef vid LO-TCO Rättsskydd.
– Enligt medbestämmandelagen, MBL, paragraferna 11 och 38 ska parterna förhandla för att säkerställa att det bemanningsföretag som anlitas är seriöst. Arbetsgivaren har en väldigt långtgående upplysningsskyldighet, säger Dan Holke.
Det kan gälla arbetsmiljöfrågor, lönevillkor, om företaget har kollektivavtal och om de betalar skatt. Facket bör fråga och den inhyrande arbetsgivaren måste svara.
Syftet är att facket ska kunna ta ställning till ett eventuellt veto enligt MBL 39. Vetorätten gäller privat sektor medan den är mer begränsad hos statliga och kommunala arbetsgivare som upphandlar bemanning enligt lagen om offentlig upphandling.
– Då är det ännu viktigare att facket är med tidigt och utformar förfrågningsunderlaget, säger Dan Holke.
EG-rätten tolkas i Sverige som att det är omöjligt att kräva kollektivavtal i en offentlig upphandling. Men ingenting hindrar STs avdelningar från att ändå ställa det kravet, enligt STs ombudsman Christian Camitz.
– Det bör vi alltid göra, säger han.
Både han och Dan Holke menar att det alltid är viktigt att framhålla värdet av kollektivavtal vid samverkan och MBL-förhandlingen. Missar arbetsgivaren att kalla till förhandling, något som Dan Holke uppfattar som vanligt, bör facket alltid påkalla tvisteförhandling, anser Christian Camitz.
Fack som har medlemmar i bemanningsföretag utan kollektivavtal kan försöka tvinga fram en överenskommelse, exempelvis genom att ta ut medlemmarna i strejk. Om sådana stridsåtgärder pågår, kan ST på den myndighet eller det bolag som hyr in, vidta sympatiåtgärder, exempelvis i form av en blockad.
– Det är den vägen man bör gå. Utökat samarbete med Unionen och andra förbund som har medlemmar bland bemanningsanställda är vår möjlighet att komma åt det här, säger Christian Camitz.
Dan Holke säger att sympatiåtgärder är mycket effektiva.
– Det behöver sällan gå så långt. Knystas det om sympatiåtgärder brukar bemanningsföretaget teckna kollektivavtal, säger han.
Tyvärr är facket inom staten delvis begränsat även vad gäller sympatiåtgärder.
– De kan normalt inte vidtas när det gäller arbete som består i myndighetsutövning, säger Dan Holke.
Med det menas den del av myndighetens arbete som gäller beslut om förmåner, rättigheter och skyldigheter för enskilda. Många arbeten hos just myndigheter faller nog under detta men inte alla, är Dan Holkes bedömning.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
Finner det oroande..skärpning!