Distansarbete påverkar jämställdheten på olika sätt

DISTANSARBETE2025-03-13

Distansarbete påverkar jämställdheten på arbetsmarknaden både positivt och negativt, enligt en ny rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak.

Mynak har haft regeringens uppdrag att undersöka hur ökat distansarbete efter covid-19-pandemin påverkar jämställdheten på arbetsmarknaden.

Under pandemin ökade antalet anställda som arbetade hemifrån markant under, något som i stor utsträckning har fortsatt även efter pandemin. Enligt rapporten arbetade 29 procent av männen på distans år 2016, jämfört med 28 procent av kvinnorna. Förra året var siffrorna 45 procent för kvinnorna och 42 procent för männen.

Mynak skriver att distansarbete kan vara positivt för jämställdheten, samtidigt som det finns en risk att distansarbete förstärker existerande genusstereotypa normer och ojämställdhet.

Det är fler kvinnor än män som ökat sin faktiska arbetstid genom att arbeta på distans, konstaterar Mynak.

Möjligheten att arbeta på distans ger enligt rapporten vissa grupper av kvinnor större möjlighet att delta på arbetsmarknaden, även om de oftast tar ansvar för det obetalda omsorgsarbetet på plats i hemmet. Distansarbetet kan också ge dem större möjligheter att få jobb som matchar deras kompetens. Det skulle i sin tur kunna minska inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män, menar Mynak.

Men att kvinnor tar större ansvar för obetalt omsorgsarbete när de arbetar hemifrån riskerar enligt rapporten att samtidigt förstärka de traditionella könsrollerna och skapa nya hinder för karriärutveckling. Enligt aktuell forskning tycks kvinnor som arbetar på distans i större utsträckning än män även sköta hushållsysslor i pauser under lönearbetet. Det leder enligt Mynak till längre arbetsdagar och mindre tid för återhämtning. Utan tydliga regler och förändrade normer kan distansarbete bli ett sätt att flytta ännu mer omsorgsansvar till kvinnor, vilket i längden kan påverka löneutvecklingen negativt, påpekar myndigheten.

”Även om distansarbete verkar bidra till en ökning av arbetstiden för kvinnor visar våra analyser att det är många andra faktorer som påverkar kvinnors totala arbetstid”, påpekar analytikern Johan Stenmark i en text på Mynaks sajt.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA