Brister i uppdrag till företagshälsan
Företagshälsovården spelar relativt liten roll för arbetet med hälsosamma arbetsplatser. Det är slutsatsen av en undersökning som publiceras av Arbetsmiljöverket.
I rapporten granskas ett drygt tjugotal avtal om företagshälsovård hos olika arbetsgivare. Forskarna har intervjuat representanter för både arbetsgivare och företagshälsan, samt fokusgrupper med enhetschefer och skyddsombud. Enligt rapporten stimulerar avtalen sällan varken arbetsgivare eller företagshälsa till samarbete kring att skapa hälsosamma arbetsplatser.
”Vi har granskat 26 avtal och funnit att systematiskt arbetsmiljöarbete eller arbetsmiljölagen nämns i vart fjärde avtal”, säger professor Magnus Svartengren på Arbetsmiljöverket i ett pressmeddelande.
Enligt rapporten har upphandlingarna av företagshälsovård sällan föregåtts av någon djupare analys av behovet och vad man vill uppnå med sitt samarbete med företagshälsan:
”Vi finner ringa stöd för att avtalen stimulerar till samarbete för hälsosammare arbetsplatser. Avtalen är sällan resultat av en diskussion om syftet med samarbetet. I det systematiska arbetsmiljöarbetet finns en potential att utveckla relevanta mål”, säger Magnus Svartengren.
De genomförda intervjuerna bekräftar att avtalet sällan är resultatet av en behovsanalys, utan snarare är något man upprättar om och när behov uppstår. Detta synsätt kan vara orsaken till att så kallade grundavtal verkar vara den vanligast förekommande avtalsformen, där man köper tjänster endast vid behov, ofta i individärenden. Sådana avtal leder enligt rapporten ofta till outvecklade samarbetsstrukturer och dåliga förutsättningar för företagshälsan att få någon djupare kunskap om den aktuella arbetsplatsen.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.