Anmälningsplikt kan skapa splittring mellan anställda
Lagen om anmälningsplikt kommer att försvåra samverkan mellan myndigheter, och riskerar att skapa splittringar mellan anställda. Det sade fackliga representanter för Skatteverket, Försäkringskassan, Kriminalvården och Arbetsförmedlingen under ett seminarium i riksdagen.
På onsdagen anordnade ST och Akademikerförbundet SSR tillsammans med oppositionspartierna ett seminarium i riksdagen om lagförslaget om anmälningsplikt av papperslösa, det som av kritiker brukar kallas för angiverilagen.
Från början var lagen tänkt att omfatta alla offentligt anställda. Men när utredningen presenterades i november förra året stod det klart att vård och skola undantas från anmälningsplikten, efter omfattande kritik från bland annat fackförbunden. I det nuvarande förslaget omfattas sex myndigheter: Skatteverket, Försäkringskassan, Kriminalvården, Arbetsförmedlingen, Kronofogden och Pensionsmyndigheten.
Lagförslaget kommer att få stora konsekvenser för möjligheten att samverka mellan myndigheter som omfattas av anmälningsplikten och de som inte gör det, det var de fackliga representanterna på seminariet överens om.
– Vi på Försäkringskassan sitter ofta i möten med vården, där har vi tystnadsplikt. Men enligt anmälningsplikten är vi skyldiga att bryta tystnadsplikten och anmäla även sidoinformation, alltså information vi hör eller ser. I praktiken innebär det att våra möten med vården inte kommer kunna vara lika ärliga och öppna, sade Disa Thorsvad, förtroendevald på Akademikerförbundet SSR hos Försäkringskassan.
Niklas Eldholm, förtroendevald på Akademikerförbundet SSR i Kriminalvården, instämde.
– Vi jobbar tätt med socialtjänsten och psykiatrin. Hur mycket kommer vi få delta i de samverkansträffarna, när de vet att vi har en skyldighet att rapportera allt vi hör?
Kriminalvården har nyligen fått i uppdrag att ta över ansvaret för brottsdömda unga från Statens institutionsstyrelse. Där riskerar anmälningsplikten att försvåra arbetet, enligt Niklas Eldholm.
– Det kan till exempel finnas blandade konstellationer i de unga förbrytarnas familjer, där någon familjemedlem är papperslös. Det kommer bli problematiskt för andra myndigheter som är inblandade, som inte har anmälningsplikt.
Anmälningsplikten är också otydligt formulerad, upplever de förtroendevalda, vilket kommer att göra det svårt för anställda på myndigheterna att veta vad som väntas av dem. Enligt lagförslaget ska anställda på eget initiativ lämna uppgifter till Polisen, Säkerhetspolisen och Migrationsverket när det finns anledning att anta att en utlänning inte har rätt att vistas i Sverige.
– Vi på Skatteverket hanterar en mängd olika ärenden och information, när ska vi anta att en person är papperslös? När ska anställda ställa sig den frågan? undrade Sofia Högvall, sektionsordförande på ST inom Skatteverket.
Anmälningsplikten kommer också att kräva mycket resurser av myndigheterna, framhöll Anders Wikström, vice ordförande för ST inom Arbetsförmedlingen.
– Att anmäla kommer ta tid, och det kommer att ställa större krav på myndigheten. Så det är inte gratis att komma med det här förslaget.
Dessutom riskerar lagen att skapa splittringar mellan anställda inom myndigheterna, om vissa tolkar anmälningsplikten hårdare än andra, menade deltagarna.
– Det kan bli så att man känner att man inte kan lita på sina kollegor, säger Disa Thorsvad.
Anmälningsplikten kan även leda till hotfulla situationer för Kriminalvårdens anställda, inte minst inom frivården, påpekade Niklas Eldholm.
– När vi kontrollerar personer med fotboja i deras hem kan det befinna sig papperslösa personer där, det kan skapa ganska allvarliga konsekvenser för våra medarbetare.
Samtliga förtroendevalda på seminariet var överens om att lagen riskerar att skada förtroendet för de berörda myndigheterna.
– Det kommer att skapa en rädsla hos de som är här på tveksamma grunder, eller bara har ett namn som gör att man kan anta det. Det kommer leda till att vissa inte söker hjälp hos myndigheter, och att klyftorna i samhället ökar, sade Disa Thorsvad.
Anmälningsplikten föreslås träda i kraft 1 juli 2026
Anmälningsplikten av papperslösa är ett av förslagen i utredningen för stärkt återvändandeverksamhet, som presenterades i november förra året. Enligt förslaget ska sex myndigheter och deras anställda omfattas av anmälningsplikt: Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Kronofogden och Pensionsmyndigheten. Lagen föreslås träda i kraft 1 juli 2026.
Papperslösa saknar tillstånd att vistas i landet
Papperslösa omfattar både personer som har fått beslut om avvisning eller utvisning enligt utlänningslagen och håller sig undan, och personer som befinner sig i Sverige utan att ha ansökt om nödvändigt tillstånd. Papperslösa behöver alltså inte sakna id-handlingar eller pass, begreppet syftar på att man saknar tillstånd att vistas i landet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
