ST säger nej till förslaget om informationsplikt
Informationsplikt för statliga tjänstemän vore både rättsosäkert och ineffektivt, menar ST. I remissvaret till en statlig utredning motsätter sig förbundet tydligt det som ibland kallas angiverilagen. ”Ett allvarligt steg i fel riktning om detta skulle införas”, säger STs förbundsordförande Britta Lejon.
Bakgrunden till utredningen – med det formella namnet Utredning om återvändarverksamhet – är regeringens vilja att stävja olovlig vistelse i Sverige.
I betänkandet föreslår utredningen bland annat att sex myndigheter ska bli skyldiga att på eget initiativ lämna uppgifter till Polisen och Migrationsverket om personer som vistas illegalt i landet. Det innebär också att alla anställda på de berörda myndigheterna – Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket – blir skyldiga att meddela om de misstänker att någon otillåtet uppehåller sig i Sverige.
ST har tidigare kallat förslaget ”symbolpolitik” och flera förtroendevalda i förbundet har uttalat sig kritiskt. Kritiken har inte mildrats i det remissvar förbundet nu lämnat. Förbundet avstyrker utredningens förslag.
– Vi anser att det inte är tillräckligt rättssäkert. Vi befarar också att det skulle öka misstron mot staten och i förlängningen leda till arbetsmiljöproblem för de anställda, säger Britta Lejon.
Enligt ST visar inte utredningen hur informationsplikt på de berörda statliga myndigheterna skulle bidra till en lyckad återvändarverksamhet. Förbundets uppfattning är att de föreslagna lagändringarna snarare än att motverka skuggsamhället kan förvärra problemen.
– Om en anställd bara antar att en person vistas i landet utan att ha rätt till det – en anhörig till klient till exempel – så måste man anmäla. Det gör att människor kan dra sig för att vända sig till myndigheter, även om de har rätt till det, säger Britta Lejon.
Informationsplikten skulle dessutom öka arbetsbelastningen för de anställda, menar hon. Medan Polisen, Säpo och Migrationsverket redan har sådana uppgifter i sitt uppdrag, är situationen annorlunda på de myndigheter som berörs av förslaget.
– Anställda blir pålagda en uppgift som inte ingår i det normala kärnuppdraget för deras myndigheter. De riskerar att hamna i svåra etiska dilemman, och de värden statstjänstemannen står för – som saklighet, opartiskhet och öppenhet – riskerar att solkas ned av ett system med angiveri och misstänkliggörande av människor. Den enskilda individen hamnar i svåra överväganden, sådant som inte ska ligga på en tjänsteman på Försäkringskassan eller Skatteverket, säger Britta Lejon.
ST kritiserar även utredningen för att vara otydlig vad gäller hur informationsplikten ska implementeras i praktiken, vilket enligt förbundet riskerar att göra tillämpningen godtycklig. Utredaren har inte heller gjort en tillräckligt djupgående analys av för- och nackdelar med de föreslagna lagändringarna, skriver ST i sitt remissvar.
– Vi tycker inte att man gjort konsekvensbedömning av hur det påverkar våra medlemmar. Vi tror att detta kan leda till ökade säkerhetsrisker, men det har man inte utrett, säger Britta Lejon.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
