Bättre resultat när medarbetare får inflytande
När myndigheternas medarbetare får använda sitt yrkeskunnande i arbetet kan de bidra till att utveckla verksamheten. Resultatet blir bättre arbetsmiljö och större effektivitet.
l detta nummer skildrar Publikt hur en grupp statstjänstemän har slängt myndighetens interna regler och riktlinjer över bord och själva bestämt hur arbetet ska organiseras och vilken administration som behövs.
Det kan låta som ett myteri mot den svenska byråkratins enhetliga principer och snörräta ordning. Men ingen piratflagga har hissats över Försäkringskassan i Torsby. Kontoret deltar i ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet med namnet »Tillitslabbet«, där medarbetarna i princip fått fria händer att lägga upp arbetet, så länge de håller sig till de lagar och förordningar som reglerar verksamheten.
Projektet pågår fortfarande, men det är redan tydligt att det ökade inflytandet för medarbetarna har haft flera positiva effekter. De anställda tycker att de fått en bättre arbetsmiljö och en större förståelse för verksamheten. Och de försäkrade får sina beslut snabbare.
Regeringen har uttryckt ambitionen att öka de offentliganställdas möjligheter att använda sitt yrkeskunnande i arbetet. I en intervju med Publikt förklarade civilminister Ardalan Shekarabi förra året att den stora utmaningen i styrningen av offentlig verksamhet är bristen på tillit till professionen. »Detaljstyrning och detaljkontroll begränsar professionernas handlingsutrymme, och det innebär i sin tur att möjligheterna att effektivisera våra verksamheter har beskurits«, sade ministern.
Försöket i Torsby visar att det är fullt möjligt att i linje med de politiska avsikterna ge myndigheternas medarbetare större utrymme att göra bruk av sin professionella kompetens – och att det kan leda till att både arbetsmiljön och effektiviteten förbättras.
Men om ambitionen att öka professionernas handlingsutrymme verkligen ska lyckas, krävs mer än att granska kraven på dokumentation och rapportering med en kritisk blick. En viss administration är nödvändig om det ska vara möjligt att granska och jämföra verksamheter, följa upp fattade beslut och göra prognoser för framtiden.
Den bör dock i så stor utsträckning som möjligt skötas av administrativa specialister, i stället för att utgöra en frustrerande pålaga vid sidan av kärnverksamheten för handläggare, arbetsförmedlare, forskare och andra yrkesgrupper. För att skapa möjligheter för myndigheternas medarbetare att fokusera på det som de är bäst på, krävs således också att det administrativa stödet på arbetsplatserna förstärks.
Medarbetare och fackliga företrädare har länge pekat på de problem som uppstår när administratörstjänster sparas bort samtidigt som en alltmer detaljerad kontrollapparat innebär att de administrativa bördorna ökar. Att politiker och arbetsgivare just nu söker efter nya modeller för att organisera och styra offentlig verksamhet är ett tecken på att argumenten äntligen börjar få gehör.
Omprövningen måste resultera i att de anställda får ett större inflytande över sitt arbete, så att de med sina kunskaper och erfarenheter kan bidra till en demokratisk, rättssäker, modern och effektiv statsförvaltning.
Alexander Armiento, chefredaktör
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.
