Anna Wahl: Kvinnor som resurs eller potential
Vi tillbringar en stor del av livet i arbetslivet, men också mycket tid i det som kan kallas privatlivet, fritiden, familjelivet, hemarbetet – eller helt enkelt allt det där andra utanför jobbet. Tidigare brukade man dra en tydlig linje mellan dessa områden, nästan som om de vore olika världar. Numera talar vi oftare om hur mycket de olika delarna präglas av och påverkar varandra. För många är arbetsidentiteten ständigt närvarande även utanför arbetet. Den blir till det vi »är«. På motsvarande sätt är vårt övriga liv närvarande på jobbet genom att möjliggöra och sätta gränser för vilka vi kan vara där.
Den stora frågan för många är hur man kan få vardagen att flyta, få tiden att räcka till och att inte drunkna i allt som borde göras på båda håll. I mitt arbete som forskare inom området organisation och kön är frågor om hur man får delarna i livet att gå ihop ständigt närvarande.
•l•
Genusforskningen var tidigt ute med budskapet att det inte går att organisera arbetslivet utan perspektiv på hur helheten organiseras. Det var kvinnorna som grupp som fick artikulera och driva den frågan.
En förändring i positiv riktning är att vi i dag talar om hemarbete, arbetstider, stress och jämställdhet i arbetslivet. Det är inte längre förbjudna ämnen som endast hör den andra världen – den privata – till.
Jag tycker mig även se en förändring i chefskulturen i Sverige på denna punkt. Frågorna kommer upp på chefsutbildningar, ofta i samband med frågan om könsfördelning på ledande positioner. Och det är just där som det blir tydligt att detta handlar inte om hur kvinnor är, utan om vilket arbetsliv vi vill ha. Ett chefskap som gör att cheferna själva, både kvinnor och män, kan nå en fungerande balans i livet, det är en förutsättning för att organisationen i sin helhet påverkas i den riktningen.
Frågorna hänger samman; fler kvinnor på chefspositioner kan påverka inte bara utformningen av chefskapet utan även villkoren i arbetslivet. Att de flesta vill ha en jämnare könsfördelning bland chefer innebär dock inte att man med lätthet ser hur det kan bli verklighet.
Det är en vanlig föreställning att jämställdhet enbart handlar om antalsfördelning, och att kvinnor måste lära sig att passa in bättre för att beredas plats.
•l•
Min forskningsgrupp, Fosfor, arbetar med projektet Kvinnor som maktresurs i förändringsprocesser. Där vänder vi på perspektivet och jobbar utifrån synsättet att kvinnor måste vara delaktiga i själva förändringsprocessen mot en jämnare könsfördelning på ledande positioner. Då kan man också uppnå förändringar av karriärmönster, organisationskultur och ledarskapets utformning. Vi som forskare bidrar med kunskap och formar projektet tillsammans med grupper av kvinnor i tre partnerorganisationer. Deras uppgift är inte enbart att få fram fler kvinnor, utan även att medverka till att kritiskt granska organisationsmönster och komma med konstruktiva förslag. Att gå från ett synsätt på kvinnor som användbara till att se potentialen i kvinnors inflytande.
Anna Wahl är forskningsledare på Kungliga tekniska högskolan
Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
