Välfärdsreform med förhinder
Svenska politiker vill luckra upp myndighetsgränser för att få
fler tillbaka i arbete. Norge har redan prövat den vägen. Den jättelika NAV-reformen är ett skadedrabbat prestigeprojekt som kämpar för sin överlevnad.
Samtidigt som svenska politiker vill riva myndighetsgränser för att medborgare inte ska falla mellan stolarna genomgår Norge just nu sin kanske största välfärdsreform i modern tid. Den berör en tredjedel av statsbudgeten, 17 000 anställda, och de flesta av landets medborgare. NAV-reformen baxades igenom i norska stortinget 2005. Bakom beslutet låg bland annat skenande bidragskostnader.
NAV står för jättemyndigheten Arbeids- och velferdsforvaltningen, en sammanslagning av de norska motsvarigheterna till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. NAV-kontoren, där även kommunernas socialtjänst finns, skulle ge norrmännen en dörr in – inga byråkratiska trösklar, hela välfärdsutbudet på ett bräde.
Men redan när de första kontoren öppnades 2006 började problemen. Två olika statliga myndighetskulturer skulle vävas ihop med kommunal verksamhet. Avtal skulle skrivas, lokaler möbleras, folk flyttas och utbildas, och fler lagar antas.
Så kom finanskrisen, och arbetslösheten fördubblades. Reformtyngda NAV har bågnat under trycket. Norges riksrevisor har vägrat godkänna de senaste årens räkenskaper. Landets arbetsmiljömyndighet kräver krafttag mot den stigande sjukfrånvaron. Och medborgarnas tilltro till NAV sjunker. Bakom den enda dörren in finns ännu många dörrar, där personalen sliter med inkompatibla datasystem, bristande kompetensutveckling och missnöjda kunder.
När reformen nyligen utvärderades i halvtid skrev forskarna att det ändå är ”för tidigt att begrava NAV”. Inte förrän om några år vet vi om Norges största välfärdsreform är ett fiasko – eller en framgångshistoria.
ST Press har besökt Trondheim, som trots allt klarat turbulensen ganska bra.
NAV-REFORMEN
NAV-reformen bygger på en sammanslagning av de norska
motsvarigheterna till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, Aetat och
Trygdeetaten. Tillsammans bildar de sedan 2006 myndigheten Arbeids- og
velferdsforvaltningen, NAV.
En lag reglerar hur NAV ska samverka med kommunerna
i gemensamma kontor med ett visst grundutbud: statens NAV-tjänster, samt
kommunalt ekonomiskt bistånd. Varje kommun avgör sedan själv hur mycket av det
egna tjänsteutbudet som ska föras över till NAV-kontoren.
Vid årsskiftet beräknas 447 av totalt 457 lokala NAV-kontor
ha öppnat. Det sista kontoret öppnar 2011. Det blir också drygt 100
specialenheter, med ansvar för exempelvis hjälpmedel och pensioner.
NAV-reformen innebär även att vissa försäkringssystem slås
ihop.