Uppdrag: värna miljön på jobbet
Skyddsombudet värnar om din och dina arbetskamraters arbetsmiljö. Förutom att företräda er ska skyddsombudet också bevaka att arbetsgivaren fullgör sina skyldigheter.
- Det är kul att företräda arbetskamraterna. Ta chansen! uppmanar huvudskyddsombudet Anna-Lena Hansson på Migrationsverket. Att vara skyddsombud är viktigt och lärorikt.
Att Anna-Lena Hansson gillar sitt uppdrag kan man inte ta miste på. Det riktigt lyser i ögonen på henne medan hon bokstavligen öser ur sig av sina erfarenheter. I över 20 år har hon arbetat med arbetsmiljö och skyddsfrågor på Migrationsverket, först som skyddsombud och de senaste tio åren som huvudskyddsombud.
Det är ett arbete som alltid intresserat henne och som hon ser som oerhört viktigt. Det ger också många möjligheter.
Alla måste medverka
– Arbetsmiljölagen är en så stark lag. Om vi alla följde det som står i den skulle det nog inte finnas så många arbetsmiljöproblem, säger hon och tillägger:
– Arbetsmiljön är alltid arbetsgivarens ansvar, men du och jag som arbetstagare har skyldighet att medverka.
Chefer med arbetsledaransvar ska ha kunskaper om arbetsmiljöarbetet. Många bryr sig nog om reglerna i arbetsmiljölagen, men chefer kan vara så arbetstyngda att de inte hinner med, menar Anna-Lena Hansson.
– Vår generaldirektör har beslutat att ingen chef ska arbeta med fler än 20 anställda för att chefen ska hinna med att vara personalchef och ta sitt arbetsgivar- och arbetsmiljöansvar.
Färre vill ta uppdraget
På Migrationsverket finns tre fack. Eftersom ST är störst är majoriteten av verkets drygt 100 skyddsombud och fyra huvudskyddsombud ST-medlemmar.
På senare år har det blivit svårare att få medlemmar att ta på sig uppdraget.
– Folk står inte i kö för uppdraget, vilket innebär att den som vill ställa upp väljs, säger Anna-Lena Hansson.
Hon tycker att det är viktigt att facket utser skyddsombud – för har man inte facket bakom sig, missar man det stödet ifall något händer på arbetsplatsen.
Anna-Lena Hansson är som huvudskyddsombud adjungerad i STs avdelningsstyrelse.
Lagändringar påverkar miljön
På Migrationsverket är arbetsbelastningen en stor fråga som många vänder sig till skyddsombudet med. Likaså lagändringar som träder i kraft så snabbt att de sätter arbetsmiljölagen ur spel, men även hot och våld på verkets mottagningsenheter. I Norrköping hade man till exempel ett otäckt tillbud, då en asylsökande hällde bensin över sig och försökte tända på med en cigarettändare.
– Arbetsgivaren måste göra riskbedömningar av olika slag, beroende på typ av verksamhet, och då ska skyddsombud och medarbetare kunna vara med, säger Anna-Lena Hansson.
Även om de flesta vet vem som är skyddsombud är en enskild anställd kanske osäker på vilken hjälp man kan förvänta sig.
– Skyddsombudet ska hjälpa till med ergonomiska frågor när rum möbleras, kolla flexsaldon så att arbetsvolymen inte leder till ohälsa, följa arbetsplatsens rehabiliteringsarbete, vara bollplank och ge råd och stöd. Över huvud taget ska skyddsombud vara med vid alla förändringar och kontakta de medarbetare som berörs. De kan också företräda sina arbetskamrater vid rehabiliteringsutredningar, säger Anna-Lena Hansson.
”Vi gör en sexsexa”
En stark rättighet, som Migrationsverkets skyddsombud enligt henne använt sig av många gånger, är att göra vad de kallar en »sexsexa«. Det sker när en medarbetare vänt sig till arbetsgivaren i en arbetsmiljöfråga, till exempel mobbning, och inget händer. (Se faktaruta på sidan 22.)
– En »sexsexa« betyder att vi enligt arbetsmiljölagens sjätte kapitel, paragraf 6a gör en skriftlig begäran till arbetsgivaren. Vi skriver att »detta är ett arbetsmiljöproblem och du måste ge besked i frågan«, förklarar hon.
Lämnar arbetsgivaren inget svar inom »skälig tid«, eller ett negativt svar – att han inget tänker göra – kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket. Myndigheten prövar om arbetsgivaren ska få ett föreläggande eller förbud.
– Efter en »sexsexa« händer det alltid något och ofta med bra resultat, säger Anna-Lena Hansson. Men innan vi gör en sexsexa har den alltid föregåtts av en lång process.
Huvudskyddsombudet har också rätt att överklaga ett beslut från Arbetsmiljöverket till regeringen, men så vitt Anna-Lena Hansson vet har detta aldrig skett på Migrationsverket.
För hög arbetsbelastning har lett till en »sexsexa« och Anna-Lena Hansson har till och med stoppat arbetet efter att först ha gjort en enkät bland medarbetarna.
– Det var när vi hade sjukt hus här för några år sedan.
Skyddsombudet får bara stoppa arbetet när det är allvarlig fara för en medarbetares liv eller hälsa och man inte omedelbart kan rätta till det som är fel. Det har också skett när Migrationsverket utsatts för bombhot i Stockholm.
I somras stoppade skyddsombudet verkets biltransport av material och post därför att säkerheten var otillräcklig. Resultatet blev en ny bil och att verkets föreskrifter för transporter skrevs om.
Gick in i väggen
Exemplen visar hur viktigt skyddsombudens arbete är. För Anna-Lena Hansson är det ett heltidsjobb som hon inte tröttnar på, även om hon just nu fullgör det på halvtid. Hennes engagemang i jobbet ledde förra våren till att hon fick en panikångestattack och början till utmattningssyndrom – av för mycket arbete.
– Jag som visar filmer för andra om vad som kan hända… ändå »klev jag in« i det själv! Men det var inte så konstigt. Efteråt gick jag igenom min almanacka och såg hur full den var av möten, utbildningar och föreläsningar – plus att det hände mycket privat.
Anna-Lena Hanssons bästa råd
* Tänk på hur du sitter, står, lyfter och arbetar. Lär dig hur du kan använda kontorsstolen.
* Jobba i den takt som är bra för dig och ta regelbundna pauser.
* Ta reda på vilka risker som finns på din arbetsplats och som arbetsgivaren är skyldig att informera dig om.
* Ta reda på utrymningsvägar.
* Delta i såväl arbetsgivarens som skyddsombudets och arbetsplatsombudets möten på arbetsplatsen. Var delaktig och känn att du kan vara med och påverka.
* Ta reda på vem som är skyddsombud och arbetsplatsombud på arbetsplatsen, vänd dig till dem om du behöver. Ta reda på vilken väg en arbetsmiljöfråga ska drivas. Först går du till arbetsgivaren, därefter till skyddsombudet som för frågan vidare – ytterst kan huvudskyddsombudet överklaga hos regeringen.
