Tuffare tag mot otillåtna sökningar
Det kan vara obetänksamhet, nyfikenhet, eller mer grumliga motiv. Lockelsen att gå in och kika i den egna myndighetens databas blir ibland övermäktig. Men det är förbjudet och priset kan bli högt.
I dag har de flesta myndigheter register och databaser som är fulla med information. Men trots att uppgifterna ligger bara några tangenttryckningar bort, har de anställda inte rätt att fritt göra slagningar.
Ing-Marie Sandin, som är avdelningsordförande för ST på Skatteverket, minns hur det var när datorerna gjorde sitt intåg på myndigheten för ungefär 30 år sedan.
– Vilken skillnad! Det fanns väl regler då också, men vi gick ofta in och tittade. »Sök på kungen och drottningen! Eller kanske PG Gyllenhammar! Vad tjänar han egentligen?«
Hon skrattar åt minnet – något liknande skulle vara helt otänkbart i dag.
Nu behöver medarbetarna på Skatteverket personliga id-kort för att starta och använda sin dator.
Tydligare och hårdare regler
Ing-Marie Sandin är också personalföreträdare i myndighetens personalansvarsnämnd. Genom åren har hon följt många ärenden om otillåtna slagningar, och hon märker att reglerna har blivit både hårdare och tydligare.
– De som har gjort otillåtna slagningar i dag brukar vara medvetna om att de har gjort fel, säger hon.
En huvudregel är att en medarbetare bara får söka efter de uppgifter som behövs för att utföra arbetet. Det gäller även om uppgifterna är offentliga. Det spelar ingen roll om man gör slagningarna för att påverka ett beslut eller bara tittar av nyfikenhet. Det är inte heller tillåtet att söka uppgifter om sig själv.
Tips från allmänheten
Helene Viksten, föredragande i Skatteverkets personalansvarsnämnd, säger att det ofta finns en jävsproblematik inblandad när någon har brutit mot reglerna. Man vill inte tacka nej till att hjälpa en vän eller anhörig.
Enligt henne kommer information om otillåtna slagningar framför allt fram genom tips från allmänheten.
– Det kan vara någon därute som är berörd och som misstänker att det har gjorts en sökning. Om vi får en sådan indikation så kollar vi upp den.
Av de fyra myndigheter som ST Press varit i kontakt med –
Skatteverket, Försäkringskassan, Migrationsverket och Polisen – gör alla utom Skatteverket stickprovskontroller på de anställdas dataanvändning. I Polisens centrala register sker en automatiserad kontroll.
Några har också inloggningssystem som gör att de anställda bara kan komma åt den information de behöver för att handlägga sina egna ärenden.
– Men det går inte att göra avgränsningar ned till minsta nivå. Man har själv ett ansvar för att bara titta på sådant man behöver för sitt arbete, säger Eva Nordqvist, chefsjurist på Försäkringskassan.
Priset för ett övertramp kan bli högt. Den som bryter mot reglerna kan få en disciplinär bestraffning som varning, löneavdrag, uppsägning eller avsked. Det beslutet fattas av myndighetens personalansvarsnämnd.
Men det är inte ovanligt att arbetsgivaren går längre och lämnar över ärendet till åklagare. Dataintrång är ett brott enligt brottsbalken och straffet är böter eller fängelse i högst två år.
Inom Polisen överlämnas alla ärenden om misstänkt dataintrång till åklagare. Det gör också Skatteverket, i alla fall när det rör sig om sekretessbelagd information.
Ing-Marie Sandin, ST på Skatteverket, understryker vikten av att alla känner till konsekvenserna av att göra olovliga slagningar.
Svåra konsekvenser
– Ofta handlar det om nyfikenhet eller att man vill vara hjälpsam mot kunderna. Det är så synd att alla inte förstår vad som kan hända.
Och även för dem som får behålla jobbet kan det bli ett hårt slag, menar hon.
– De kan få en sämre ställning och nästan bli stämplade som brottslingar av arbetsgivaren. Det enda stöd man egentligen har är från oss i facket, säger Ing-Marie Sandin.
Personalansvarsnämnder
Vid varje myndighet finns en personalansvarsnämnd med representanter för fack och arbetsgivare. Om en anställd har gjort något fel i tjänsten kan nämnden besluta om varning, löneavdrag, avstängning, uppsägning eller avsked. Personalansvarsnämnden kan också göra åtalsanmälan.
Tjänstemän på hög nivå – som professorer, domare, åklagare och verkschefer – prövas i stället av Statens ansvarsnämnd.
