Så påverkade STs undersökning

STs arbetsmiljöundersökning ”Så mår ST-medlemmen” uppmärksammades mycket under ST-kongressen 1999.

Enkäten visade att ST-medlemmarna fått allt sämre hälsa under 90-talet. Både de psykiska och fysiska besvären hade fördubblats av stress. Dessutom hade bl a tystnaden och oron brett ut sig på de statliga arbetsplatserna.

För att få veta vilka ”ringar på vattnet” STs undersökning gett upphov till, har vi ställt frågor till 40-talet slumpvis utvalda myndigheter. Av dem har 36 svarat.

Frågorna är:
1. Har myndighetsledningen behandlat ST-undersökningen?
2. Har denna lett till åtgärder.
3. I så fall vilka?

Myndighetssvaren är i korthet följande:

Arbetslivsinstitutet: 1. Nej. 2. Nej.

Arbetsmarknadsverket: 1. Ja. 2. Ja, bl a utifrån STs undersökning har handlingsprogram utarbetats mot utbrändhet, hot och våld, utbildningsmaterial har tagits fram. Redan 1995/96 gick 7 000 anställda utbildningar på temat ”hot och våld”.

Arbetsförmedlingen i Luleå: Har behandlats i länsarbetsnämndens skyddskommitté och lokala skyddskommittén. Tidigare har bl a enkät gjorts bland personalen om arbetsrelaterad sjukfrånvaro, nu analyseras behov av fortsatta åtgärder.

Banverket: 1. Har observerats. 2. Ingen åtgärd. Egen enkät om psykosociala förhållanden på arbetsplatsen, ska följas upp vartannat år.

Boverket: 1. Nej. 2. Nej. Har dock diskuterats i samband med organisationsöversyn.

CSN: 1. Ja. 2. Ja. 3. Parterna har enats om att STs undersökning ska diskuteras på alla kontor/enheter och arbetsplatsträffar, satsning på ledarutbildning, friskvård och mer företagshälsovård, egen personalpejling, diskussion om att kvalitetssäkra arbetsmiljön.

Domstolsverket: 1. Ja. 2. Ja. 3. Arbetsmiljöenkät tillsammans med ST och Jusek. Ska följas upp med åtgärder.

Livsmedelsverket: 1. Verksledningen har informerats om undersökningen. Har även behandlats av arbetsgivarrepresentanterna i centrala samverkansgruppen. 2. Ja, har utgjort en del av det samlade underlaget när arbetsmiljöfrågorna bedömts och hanterats. 3. Verkets arbete har påverkats indirekt. Arbetsmiljöutbildning för arbetsmiljöombud och chefer har anordnats och uppföljning av samverkansavtalet. En ny tjänst har inrättats för att bl a arbetsmiljöfrågorna ska samordnas.

Statens Energimyndighet: 1. Nej. 2. Nej.

Fiskeriverket: 1. Har behandlats i skyddskommittén. 2. Ja, frågeställningarna ska tas upp i utbildning för skyddsombud och arbetsmiljöansvariga.

Malmö tingsrätt: 1. Tagit del av innehållet via massmedia. 2. Nej.

Folkhälsoinstitutet: 1. Nej. 2. Nej. I samband med organisationsöversyn har dock stressproblem uppmärksammats, 1999 analyserades svagheter, hot och möjligheter inom myndigheten. Möjlighet få samtal med samtalsterapeut. Kompetensinventering pågår. Den fysiska arbetsmiljön har åtgärdats med ergonomiundersökningar mm.

Glesbygdsverket: 1. Ja. 2. Nej, men en intern arbetsmiljöenkät har gjorts i samband med en organisationsförändring som utvärderats och är underlag för insatser. Fortbildningsdag i personlig stresshantering planeras.

Integrationsverket: 1. Nej. 2. Nej. Oberoende av STs undersökning har tagits fram mångfaldsplan med jämställdhetsplan, handlingsplaner mot missbruk, hot och våld och för rehabilitering. Arbetsmiljöutbildning för chefer. Klimatundersökning i samband med flyttning 1999.

Jordbruksverket: 1. Nej. 2. Indirekt genom att STs undersökning sammanföll med att verkets medarbetarenkät bearbetades under 1999. I denna uppmärksammades lokalfrågor (fysisk arbetsmiljö) och stress. Nu arbetar man med att göra målen tydliga för olika grupper av medarbetarna.

Kronofogdemyndigheten i Eskilstuna: 1. Nej. 2. Nej.

Kriminalvårdsstyrelsen: 1. Ja. 2. Nej, inte enbart beroende av ST-undersökningen.

Lernia: 1. Nej. 2. Nej. Genom samverkansavtal ska medarbetarnas inflytande och påverkan på arbetssituationen stärkas. Årlig organisationsanalys görs.

Länsstyrelsen i Västra Götaland: 1. Nej. 2. Nej. Egen arbetsmiljöundersökning med handlingsplaner har gjorts oberoende av STs rapport.

Migrationsverket: 1. Ja. 2. Ja. 3. Arbetsgrupp med företrädare för arbetsgivaren och facken har analyserat och diskuterat undersökningens resultat för verket. Underlaget har redovisats för samtliga chefer för vidare åtgärd och lagts ut på interna nätet. Oberoende av detta genomförs varje år personalenkät om arbetsmiljön, i höstas ingick 12 frågor från STs undersökning.

Polismyndigheten i Hallands län: 1. Ja. 2. Ja. 3. Problematiken har tagits upp på ledarskapsdagar för samtliga chefer.

Polismyndigheten i Stockholms län: 1. Ja. 2. Ja. Till exempel arbetsmiljökartläggningar och -utbildningar, friskvård en timme per vecka och anställd, internkonsult i psykosociala frågor har anställts, frånvaro- och skadestatistik med åtgärdsplaner har följts upp/analyserats.

Posten: 1. Nej. 2. Nej, men Posten arbetar kontinuerligt med arbetsmiljön. Bl a har handlingsprogram mot stress tagits fram och delvis åtgärdats, samtliga postkassörer har erbjudits delta i stresseminarier, arbete med stressprofiler pågår, hälsoutveckling mm ingår i Postens Ledarakademi. Posten Omstart (ny enhet) ska ta vid när ordinarie rehabiliteringsarbete avslutats.

Riksförsäkringsverket: 1. Nej. 2. Nej, men frågor om öppenhet och tillit chef–medarbetare har diskuterats på ledningsnivå, medarbetarundersökning, ledarskapsutvecklingsprogram och seminariedagar har genomförts. Utredning om framtida personalfunktionen pågår, omorganisation gjorts för att skapa bättre internkommunikation.

Regeringskansliet: 1. Ja. 2. Ja, men merparten gjordes innan STs rapport publicerades, bl a följande: genomfört förändrings- och förnyelsearbete (översyn av kompetensförsörjningen, policy för information och kommunikation, chefsutvecklingsprogram), attitydundersökningar, föreskrifter med arbetsordning, arbetsmiljöfrågor (t ex arbetsmiljöutbildning, lokala arbetsmiljöprogram, jämställdhetsplan), åtgärder för friskvård, riktlinjer för planeringssamtal.

Riksskatteverket: 1. Ja. 2. Nej, men RSV gör återkommande attitydundersökningar, redovisas i Nöjd-Medarbetar-Index (NMI). STs undersökning bekräftar NMIs bild. Målet enligt RSV-koncernens verksamhetsplan är att myndigheterna ska minska negativ stress och sjuktal genom aktivt arbetsmiljöarbete.

Skattemyndigheten i Gävle: 1. Ja. 2. Varit underlag för diskussion. ST-undersökningen bekräftar i mycket egna erfarenheter. Indirekt har den lett till åtgärder och stött myndighetens åtgärdsprogram för exempelvis datorstyrt arbete (mikropauser, växla mellan sittande och stående arbete mm), motverka arbetsbelastning och negativ stress (handlingsplaner mm), samverkan med företagshälsovård, friskvård.

Rättsmedicinalverket: 1. Är känd via media men har inte behandlats formellt. 2. Nej. Oavsett STs undersökning har – efter undersökning bland chefer och övrig personal – ett brett utvecklingsprogram (RMV-PLUSS) för att förnya ledarskap och organisation initierats i samverkan med facken. Syfte: att bl a skapa delaktighet och förändringsbenägenhet, utveckla kommunikations- och informationsprocessen, träna in processintriktat arbetssätt. Arbetet fortsätter med seminarier mm.

Sjöfartsverket: 1. Ja. 2. Har påverkat indirekt. Under våren startar arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud, tyngdpunkt: psykosociala frågor som stress, utbrändhet mm. Friskvård, inriktning balans arbete–fritid.

Statens Institutionsstyrelse: 1. Generaldirektören har läst och deltagit i genomgång av STs undersökning. År 2000 genomfördes en arbetsmiljöenkät. Resultat: En projektgrupp med huvudskyddsombud och chefer ska utveckla och effektivisera arbetsmiljöarbetet.

Statskontoret: 1. Nej. 2. Nej. Oavsett STs undersökning ska ett handlingsprogram utformas mot oönskad stress.

Statens pensionsverk: 1. Nej. 2. Nej.

Statens räddningsverk: 1. Nej. 2. Nej. Oavsett STs rapport har bl a stresscirklar för personalen anordnats i samverkan med företagshälsan. Enkät om stress ska genomföras. Förebyggande åtgärder (massage, friskvård) pågår kontinuerligt.

Överåklagaren i Västerås åklagardistrikt: 1. Nej. 2. Nej.

Örebro Universitet: 1. Inte i ledningen men facket har bjudit in chefer och prefekter till teaterverkstad där rapporten delades ut. 2. Nej, men efter Yrkesinspektionens påpekanden har t ex arbetsbelastningen kartlagts, policy, åtgärdsplan mot kränkande särbehandling och personalutbildning utarbetats.

Vägverket: 1. Ja. 2. både ja och nej. Före ST-undersökningen gjordes en medarbetarenkät. Ledde till handlingsplaner för bl a stress, tydligare styrning, öppnare ledarstil, tydligare krav på medarbetare.