Ribban höjs för jobb i staten
Vad krävs för att få en statlig anställning? Vi ställer frågan till
rekryterare och nyanställda. Ett svar är att kraven på utbildning ökar. Statistik som ST Press låtit ta fram visar att sju av tio statligt anställda läst vidare efter gymnasiet.
En magisteruppsats om spelberoende och fem års erfarenhet som croupier. Det hjälpte Carolina Nordlinder
till en anställning som utredare på Statens folkhälsoinstitut.
Snön lyser vit utanför de stora fönstren i Folkhälsoinstitutets bibliotek på Mittuniversitetets campus i Östersund. De nyrenoverade och modernt chica lokalerna har synliga aluminiumrör i taket, ljusgård och glaskorridorer.
Några flyttkartonger står oupplockade i ett hörn. De kanske utgör de sista synliga resterna av institutets omlokalisering från Stockholm 2007. Det var nästan bara lådorna som följde med – endast tre anställda valde att bryta upp från huvudstaden. Det var en hektisk tid för personalchefen Jan Kallin.
– Jag jobbade på båda ställena. Det var avveckling i Stockholm och rekrytering i Östersund.
Ökad vetenskaplig kompetens
Institutet är ett tydligt exempel på det utbildningslyft som skett i hela arbetslivet. För statens del har det lett till att hela 70 procent av de anställda har eftergymnasial utbildning. På Folkhälsoinstitutet i Stockholm hade en hel del av medarbetarna gått den långa vägen och saknade en längre formell utbildning. Men i samband med flytten kunde institutet rekrytera utifrån sitt nya uppdrag, att vara en kunskapsmyndighet.
– Uppdraget blev mer vetenskapligt inriktat, säger Jan Kallin. Nu har vi ett trettiotal forskarutbildade, bland dem som avvecklades var det hälften så många.
Även STs avdelningsordförande Karin Gregory-Molander uppfattar att nyrekryteringen vid flytten innebar en stor förändring av medarbetarnas inriktning och bakgrund. Själv anställdes hon en tid före omlokaliseringen och hann jobba ett år i Stockholm.
– En del där hade hög spetskompetens. Men det fanns också de som hade kommit in med en ganska låg utbildning, folkrörelsemänniskor och eldsjälar. För dem handlade det om att försöka få saker att hända som ger en folkhälsoeffekt, snarare än att skriva ett papper.
Diskussion om krav på chefer
Fack och arbetsgivare är överens om kravet på minst fyra års akademiska studier för institutets utredare. Däremot har det blivit diskussion om generaldirektören Sarah Wamalas beslut att alla avdelningschefer ska vara forskarutbildade. ST har invänt att det är ännu viktigare att man är ett lämpligt chefsämne.
– Man kan få en person som är extremt duktig på sitt arbetsområde, men den typen av personlighet är oftast inte bäst på arbetsfördelning, anser Karin Gregory-Molander. Det är dessutom nästan omöjligt för chefen att ha spetskompetens på alla områden som medarbetarna arbetar med.
Folkhälsoinstitutet kan också illustrera de ökande svårigheter som myndigheterna har att rekrytera experter och chefer, något som Arbetsgivarverket rapporterat om i sin konjunkturbarometer. För Folkhälsoinstitutet har det varit svårt att hitta forskarutbildade akademiker med chefserfarenhet som vill flytta till Östersund. Utredare som uppfyller alla krav har inte heller varit lätta att få tag på.
– Vi har fått tumma på arbetslivskompetensen, konstaterar Jan
Kallin. Vi har blivit tvungna att kompetensutveckla de nyanställda om vad det innebär att arbeta i staten och om offentligt etos.
Utredaren Carolina Nordlinder hade bara arbetat som croupier och på en OK-mack innan hon kom till institutet. Hon hade ingen aning om hur det skulle vara på en myndighet, säger hon.
– Men det har varit mycket roligare än jag trodde, eftersom arbetsuppgifterna är så varierade. Man får jobba med remisssvar och kunskapssammanställningar, och det är mycket resor.