Många lobbar för subventionerad lunch
När skattebefrielsen av arbetsgivares matsubventioner försvann 1991 blev lunchrasten mer segregerad, anser forskaren Maria Nyberg. Men även om det finns de som arbetar för ett återinförande tycks få tro att det är möjligt.
För 17 år sedan slopades skattebefrielsen för lunchsubventioner som arbetsgivare betalade till de anställdas måltider. Sedan dess får de som har subventionerad lunch betala förmånsskatt på värdet av subventionen. Det drabbade bland annat företaget Rikskuponger.
– Vi tappade en ohygglig massa användare. Två tredjedelar försvann över en natt, berättar Margareta Kron, marknadschef för Rikskuponger.
Hälso- och vetenskapsskribenten Christopher Wanjek hävdar i ILO-rapporten Food at work att det krävs en ekonomisk morot för att arbetsgivare ska erbjuda hyggliga matvillkor åt sina anställda. I många länder är mat i personalmatsalar skattebefriad. Och länder med skatterabatterade matkuponger har en blomstrande restaurangbransch.
Sverige är ett intressant undantag, anser han, eftersom systemet med företagssubventionerade matkuponger överlevt – om än knappt – även utan skattelindring. I Storbritannien har motsvarigheten till Rikskuponger försvunnit sedan skattereglerna försämrats, samtidigt som förmånliga skattevillkor i Frankrike nästan fördubblade användningen av matkuponger under 90-talet.
Subventioner sällsynta i staten
Att döma av en enkät som ST Press skickat till 20 statliga arbetsplatser är matsubventioner sällsynt förekommande i staten. Det stämmer med den bild Margareta Kron på Rikskuponger har.
– Vi är starkare i den privata sfären. Den samlade uppfattningen här är att myndigheter och statliga företag har varit lite rädda för att skaffa Rikskuponger. De kanske tycker att det inte ser bra ut i skattebetalarnas ögon.
Sociologen Maria Nyberg vid Lunds universitet är en av de få i Sverige som forskar om mat på jobbet. Hon har gjort fältstudier på flera arbetsplatser och bland annat noterat att det finns en påtaglig skillnad mellan olika yrkesgruppers matvanor.
– När subventionen försvann utkristalliserades tydligt vilka som hade råd att äta på restaurang och vilka som inte hade det, säger hon.
Kampanj från Lunchfrämjandet
Som en direkt följd av de ändrade skattereglerna bildade den svenska restaurangbranschen stiftelsen Lunchfrämjandet. Jan Borg, projektledare på Lunchfrämjandet, tror dock inte att vi får tillbaka den gamla sortens subvention.
– Tyvärr tror jag inte det, men jag tycker ändå att det är lite förvånande. I dag kan man ha massage och träningskort som personalvårdsförmån utan beskattning, det borde vara upp till arbetsgivaren att även satsa på goda matvanor inom samma budgetram.
Lunchfrämjandet ska trots de dåliga oddsen dra igång en kampanj för matsubventioner till våren. Förslaget kommer att vara baserat på en utvidgning av reglerna för personalvårdsförmåner, men där skatterabatten enbart ska gälla nyttig, nyckelhålsmärkt mat.
Det ligger i linje med ett förslag som Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket lade fram häromåret: att låta utreda frågan om skattesubventionering av nyckelhålsmärkta måltider.
Förslaget har lämnats till regeringen, men Ulf Bohman, chef för Livsmedelsverkets nutritionsavdelning, säger att man inte hört ett ord om frågan.
– Vi har ändå tyckt att det är en intressant idé. Man har sett att det finns en priskänslighet, och det tyder på att en subvention skulle kunna ändra konsumtionsmönstret rejält.
Svårigheten med en subvention, menar han, är att koppla den till en tydligt hälsosam måltid.
– Och där har vi nu nyckelhålsmärkningen. Antalet certifierade restauranger ökar snabbt, och är snart uppe i 300.
På socialdepartementet uppger folkhälsominister Maria Larssons pressekreterare Niclas Thorselius att någon utredning om skattesubventioner inte planeras.
– Det är inte uteslutet, men vi arbetar inte på det.
Fotnot. ILO, Internationella arbetsorganisationen, är ett FN-organ med uppgift att utarbeta och övervaka standarder för det globala arbetslivet.
