Mat och hälsa en facklig fråga
Lunchrasten är sårbar. Arbetsgivarens policy kan avgöra om matpausen verkligen blir den avkoppling människor behöver. Det anser Maria Nyberg, som i vår doktorerar på ämnet mat på jobbet.
Mat ska se tilltalande ut, man ska få äta i en miljö som ger lugn, tillsammans med sina arbetskamrater. Och maten ska få ta tid. Man bör egentligen inte ha kortare rast än 45 minuter, säger sociologen Maria Nyberg på Lunds universitet.
Under avhandlingsarbetet har hon besökt arbetsplatser där man har ganska långt till en bra matsituation.
Skräckexemplet i fråga om tid var ett ställe där skiftarbetare hade 21 minuters rast. Då kan man ifrågasätta hur mycket måltid det blir, anser hon. Historiskt har rasttiden krympt i takt med att arbetstiden minskat.
Den bilden har även Jan Borg på branschorganisationen Lunchfrämjandet. Den kortade lunchen beror till en del på överenskommelser i förhandlingar om kortare arbetstid, och till en del på stress på jobbet, säger han.
– Det gäller kvinnor mer än män och arbetare mer än tjänstemän.
Jan Borg håller med Maria Nyberg om att rasten bör vara minst 45 minuter lång. Det gör även Per Isaksson, nutritionist på Livsmedelsverket. Han är en av författarna till skriften Bra mat på jobbet, som verket gav ut förra året.
Den innehåller goda exempel och råd till ledningen, personalansvariga, företagshälsovård och fackföreningar.
– Jag tror att man kan göra mycket mer än i dag från fack och arbetsgivare, säger Per Isaksson. Man kan diskutera gemensamt vilka förändringar man vill se.
De råd till facken som lyfts fram i skriften är att skapa ett policydokument för mat och hälsa på arbetsplatsen, att ställa krav på och förhandla om sådant som fri frukt, tid för raster och miljön i lunchrummet. Facket kan också hålla kurser och workshopar.
Man kan även driva större livsstilsprojekt. Ett exempel på det är Livsstil i väst, där Kommunal och Metall är med. Man har satt upp mål för maten på jobbet: den ska kosta 40 kronor, få ta 40 minuter och 80 procent av personalen ska gå på restaurangerna.
Nyttig mat och nyttig rast
Nyckelhålsmärkning
Infördes 1989 på initiativ av Livsmedelsverket och signalerar hälsosam mat, med mer fibrer, nyttigare fett och mindre socker och salt än produkter som saknar nyckelhålet. Sedan 2007 kan restauranger certifiera sig för nyckelhålsmärkning. Förutom på innehållet i maten ställs då krav på personalutbildning. Det ingår också krav på tillbehör som salladsbord och nyttigt bröd.
Bra matrast enligt Livsmedelsverket
Läs mer