Linköpings universitet: Låter förhandlingen ta tid
Den traditionella kollektiva förhandlingen står stark på Linköpings universitet. Lönerna blir knappast klara före jul, men STs förhandlare vill hellre att det blir rätt än att det går snabbt.
På Linköpings universitet förhandlar delar av ST-styrelsen för hela kollektivet. Lönesättande samtal förekommer inte bland ST-medlemmarna.
Den lokala avtalsrörelsen har knappt kommit i gång, berättar Ingo Hölscher, en av förhandlarna.
– I december ska vi få träffa de lönesättande cheferna. Arbetsgivarens målsättning är att vi ska vara klara med revisionen i januari. Vi får väl se om vi hinner, säger han.
ST-styrelsen har medlemmarna med sig, enligt Ingo Hölscher: det får ta den tid som behövs.
– Huvudsaken är att det blir bra. Det gäller att skynda lagom.
Lönebildningen tar sin början med att alla har ett medarbetarsamtal med sin chef. Därefter följer lönesamtalet som ska vara ett slags kvittens på vad man åstadkommit och hur det överensstämmer med vad man kom överens om under medarbetarsamtalet.
– Fastän det alltid upplevs som känsligt att prata om pengar, anser vi i ST-styrelsen att man bör göra det i lönesamtalet. I slutänden handlar det om kronor och ören, inte om något annat, säger Ingo Hölscher.
Cheferna lämnar sina bud och argument till prefekterna.
– De har fått sin ram för årets löneutveckling från centralt håll. Sedan rapporterar prefekterna buden i HR-systemet så att vi i STs förhandlingsgrupp kan ta del av dem. Därefter träffas vi så att prefekterna får redogöra för hur de har tänkt.
– Vi tittar gärna på grupper hellre än individer. Det är enklare att verka för grupper än enskilda, säger Ingo Hölscher.
Någon lokalt förhandlad så kallad individgaranti, att alla ska få åtminstone något, finns inte.
– Men vi är många som vill ha tillbaka individgarantin. Utfallet de senaste gångerna har dock varit bra.
I det centrala avtalet sägs att den som får »ingen eller ringa« löneökning har rätt till en handlingsplan.
– Vi får på nytt ta upp diskussionen i den här förhandlingen om vad som ska anses som ringa löneökning. Det är inte definierat ännu. Vi väljer att förhandla det efter att vi fått buden, säger Ingo Hölscher.
Historiskt har ST alltid fått ut mer än de centralt bestämda nivåerna, enligt Ingo Hölscher. Men med åren har det blivit svårare.
– Det har blivit tuffare vid förhandlingsbordet. Man skulle önska sig ett lite starkare centralt avtal som stöd.
Hur skulle ett sådant avtal se ut?
– Frågar man medlemmarna önskar de individgarantin tillbaka, säger Ingo Hölscher.
Linköpings universitet
- Cirka 550 ST-medlemmar
- Individuell lön
- Kollektiv förhandling