Jobbet övervakas minut för minut
Arbetsgivaren kan registrera allt du gör via datorn – var du surfat eller om dina kundsamtal är längre än 193 sekunder. Men vad ska vara tillåtet? Snart kommer en utredning om integritet i arbetslivet.
Tekniken gör det i dag möjligt för arbetsgivaren att se varje knapptryckning på datorn, att kontrollera in- och utpassering, och att kameraövervaka personalen.
Drogtester har blivit vanligare, liksom krav på utdrag ur polisregister, hälsointyg och uppgifter från Försäkringskassan.
Visserligen finns rätten till personlig integritet inskriven i både regeringsformen och Europakonventionens katalog över mänskliga rättigheter.
Likaså finns personuppgiftslagen, pul, som reglerar hur personuppgifter får databehandlas.
Ändå saknas en tydlig gräns för när en kontrollåtgärd blir integritetskränkande för den anställde.
Under årens lopp har det gjorts ett antal utredningar om rätten till integritet i arbetslivet. En stor utredning av tidigare justitieministern Reidunn Laurén om internetanvändning, uppgifter om hälsa och drogtester sågades av kritikerna och ledde aldrig till något lagförslag.
Ny utredning på väg
Inom kort presenteras ännu en utredning om personlig integritet i arbetslivet. Den leds av Cathrine Lilja Hansson, ordförande i Arbetsdomstolen. Till sin hjälp har hon haft en arbetsgrupp med experter och företrädare för arbetsmarknadens parter.
Vad är då personlig integritet och vad är det som behöver skyddas?
– Det är när någon gör intrång i en annans personliga sfär och skaffar sig kunskap om hur den personen rör sig och beter sig, säger Kurt Junesjö, tidigare jurist på LO-TCO Rättsskydd och sedan många år engagerad i ämnet integritet i arbetslivet.
Kurt Junesjö anser att arbetsgivarnas makt stärkts under årens lopp i förhållande till arbetstagarna och facket.
– 1936 ville Tobaksmonopolet kroppsvisitera en grupp rörarbetare för att se om de stulit något. Det ledde till en sittstrejk. På den tiden skyddades integriteten ganska väl genom den fackliga styrkan.
Enligt Kurt Junesjö har såväl Arbetsdomstolen som Datainspektionen, som övervakar tilllämpningen av pul, blivit alltmer arbetsgivarvänliga i sina beslut.
Övervakning vid callcenter
En av de frågor som inte har prövats är i vilken utsträckning arbetsgivarna har rätt att bevaka dem som jobbar på callcenter, vilket ett stort antal statsanställda gör i dag. Den teknik som finns på flera myndigheters kundtjänst möjliggör en ingående övervakning.
Ett exempel är de kundcenter som Försäkringskassan byggt upp i sin nya organisation. 700 anställda arbetar i huvudsak med att svara på telefonfrågor från allmänheten.
Elisabeth Ringsgård, ledamot i STs avdelningsstyrelse, arbetar på kundcentret i Västerås. Hon berättar att arbetsgivaren följer hennes och arbetskamraternas arbete minut för minut.
– 75 procent av arbetstiden är schemalagd och då ska man vara på plats vid datorn. Resten av tiden används till raster och att svara på e-post, förklarar hon.
I genomsnitt ska ett kundsamtal ta 193 sekunder.
– Chefen ser direkt hur vi jobbar. Minst en gång i månaden sitter chefen bredvid och lyssnar. Då får vi också individuell återkoppling på hur långa samtal vi har och om vi är inkopplade minst 90 procent av vår schemalagda arbetstid, säger Elisabeth Ringsgård
Snabbhet ger högre lön
Den som är snabb och effektiv får belöning i lönekuvertet, förklarar hon.
– Är man en person med stora krav på integritet kan det vara oerhört jobbigt att ständigt känna sig kontrollerad och påpassad.
Samma datoriserade planeringssystem som finns på Försäkringskassan finns också på Arbetsförmedlingens kundtjänst, som har knappt 300 anställda.
När ST Press för två år sedan besökte Arbetsförmedlingens
kundtjänst i Sollefteå var många kritiska till mätningarna. Skydds- ombudet berättade om arbetskamrater som satt på fackexpeditionen och grät (nummer 6/07).
Hittills har Datainspektionen inte gjort någon inspektion på ett sådant callcenter och datarådet Agneta Runmarker säger till ST Press att det inte finns några skarpa beslut om hur långt arbetsgivaren får gå för att övervaka de anställdas arbete.
Om och när arbetsgivaren har rätt att kontrollera de anställdas privata internet- och e-postanvändning är också oklart. Personuppgiftslagen säger inte mycket mer än att det ska finnas ett berättigat syfte och att den som är övervakad ska känna till detta (se artikel ovan till höger).
Frågan är om den kommande utredningen om personlig integritet i arbetslivet kommer att klargöra vad som gäller och om det i så fall kan leda till en begränsning av när övervakning är tillåten.
När detta skrivs är förslaget inte spikat. Men enligt vad
ST Press erfar väntas utredningen i första hand föreslå inskränkningar i arbetsgivarnas rätt att begära registerutdrag från polisen och Försäkringskassan och att kräva hälsoundersökningar och drogtester.
När det gäller övervakning och kontroll på arbetsplatsen kommer utredningen sannolikt inte att föreslå några större begränsningar utöver dem som redan finns i personuppgiftslagen.
Enligt Kurt Junesjö kan arbetsgivarnas nuvarande möjligheter att övervaka de anställda strida mot en dom i Europadomstolen. Något som skulle kunna förändras med en ny lagstiftning.
Den så kallade Copland-domen handlar om en studierektor i Wales som kontrollerade en anställds dator, e-post och telefonsamtal.
Domstolen slog fast att granskningen var ett ingrepp i det integritetsskyddade området och dessutom olaglig, eftersom det saknades lagstöd.
– Domen innebär en kraftig begränsning i arbetsgivarens rättigheter att kontrollera de anställda. En svensk integritetslagstiftning skulle kunna vara ett sätt att runda domen, eftersom den ger just det lagstöd som krävs för ingreppet.
Tror inte på inskränkningar
Han tror inte att utredningens förslag kommer att innebära någon inskränkning av arbetsgivarnas rätt till övervakning.
– Jag misstänker att man försöker kasta åt facket ett köttben genom att begränsa möjligheten till registerutdrag och drogtester. I gengäld ska arbetsgivaren kunna fortsätta med sin övervakning, säger Kurt Junesjö.
Från TCOs sida anser man att det behövs en reglering av integritetsfrågorna.
– Vår uppfattning är att det ska vara en semidispositiv lagstiftning. Det betyder att lagreglerna ska kunna ersättas av kollektivavtal. Behovet av reglering skiljer sig åt mellan olika branscher, förklarar Samuel Engblom som följt utredningen på avstånd sedan i höstas när han gick på föräldraledighet.
Varken han eller Arne de Lange från Finansförbundet, som varit ersättare i utredningen, vill säga mer innan utredningen är klar.
Lars Gellner från arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv menar att det inte finns behov av någon ny reglering.
– Vi anser inte att det finns så stora problem att det krävs en ny lagstiftning. Det räcker med den lag och praxis som redan finns, säger han.
Läs en sammanfattning av enkäten genom att klicka på länken under ”Dokument” ovan.
Kontroll av anställd får inte vara för närgången
- För att det ska vara tillåtet att samla in och behandla personuppgifter om de anställda måste arbetsgivaren följa reglerna i personuppgiftslagen, pul.
- Det ska finnas ett berättigat ändamål.
- De som berörs ska vara informerade om vad som sker.
- Uppgifterna får inte användas till andra ändamål än de som angetts från början.
- Vissa områden, som uppgifter om hälsa och brottsbelastning, har ett särskilt starkt skydd.
- Arbetsgivaren behöver inget samtycke av den anställde om det finns ett »berättigat intresse« av övervakningen. Men det intresset måste vägas mot den registrerades rätt till personlig integritet.
Sammanfattningsvis ska de anställda vara informerade om arbetsgivarens kontroll. Dessutom krävs en proportionalitetsbedömning: väger arbetsgivarens behov av kontroll tyngre än den anställdes rätt till integritet?
Datarådet Agneta Runmarker på Datainspektionen förklarar att övervakningen inte får vara alltför närgången.
– Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet, men det får inte ske på något otilllåtet sätt, säger hon.
Ett samtycke är i allmänhet otillräckligt på en arbetsplats. Orsaken är att de anställda befinner sig i en beroendeställning i förhållande till arbetsgivaren, förklarar Agneta Runmarker.
Hon säger att Datainspektionens inställning är att det krävs goda skäl för att övervakning ska vara tillåten och nämner säkerhetsskäl, ffektivitetsskäl och misstanke om brott.
