Foto: Casper Hedberg
Foto: Casper Hedberg

Här är inhyrning ingen stridsfråga

FÖRDJUPNING: KTH2010-11-23

På Kungliga tekniska högskolan, KTH, anlitas bemanningsföretag på flera avdelningar. Både fack och arbetsgivare är nöjda, och för de inhyrda kan det vara en chans att marknadsföra sig på arbetsplatsen. Men lönen är betydligt lägre i bemanningsföretagen.

– Alla var väldigt schysta på matematiska institutionen. Jag var med på alla konferenser, och när den övriga personalen hade halvdag fick jag också gå hem, berättar Anna Hellberg Gustafsson, tidigare anställd på Proffice.

Hon hade uppdrag som konsult på institutionen i knappt ett år, under en anställds föräldraledighet. Eftersom hon trivdes bra på KTH sökte hon tjänster som dök upp, och kunde

efter sommaren börja på avdelningen Internationella relatio-

ner. Utan konsultuppdraget hade det knappast varit möjligt, tror hon.

– Jag hade inte arbetat på kontor på 10–15 år, och har varit arbetslös till och från under lång tid. Då räcker inte de formella meriterna till, eller är föråldrade. Så bemanningsföretagen är jättebra. Man får en möjlighet att visa i praktiken vad man går för.

Var inhyrd redan på 1980-talet

Anna Hellberg Gustafsson arbetade för bemanningsföretag även under några år på 1980-talet. Då handlade det mest om korta inhopp på några dagar på varje arbetsplats. Ofta var det akutinsatser, exempelvis när någon i receptionen var sjuk.

– Det var roligt, och jag kände mig värdefull i sådana lägen. Men det kunde också vara lite läskiga förhållanden. På den tiden fanns många småföretag i bemanningsbranschen, och de hade dålig kontroll på kunderna.

Större företag som Proffice känns mer seriösa, tycker hon. Och villkoren har blivit bättre. Företagen har kollektivavtal, vilket är viktigt eftersom man anställer många som har en svag ställning på arbetsmarknaden.

Den enda egentliga nackdel Anna Hellberg Gustafsson kan se med arbete i bemanningsbranschen är lönen. Och det är förstås ingen oväsentlig fråga.

– Det skilde nog ungefär 6 000 kronor i månaden mot anställda med motsvarande arbetsuppgifter här. Men man vet ju det från början, så man kan inte ta ett sådant jobb och klaga på lönen efteråt.

Uppdraget på matematiska institutionen var enbart halvtid. Någon utfyllnad gavs inte av Proffice, och inte heller av a-kassan. Bemanningspersonal med deltidsjobb får inte stämpla upp till heltid, vilket Anna Hellberg Gustafsson anser är orättvist.

– Så det blev ju väldigt lite lön under året på institutionen. Men jag såg det som en inskolning och en chans.

Få har kunskap om lönenivån

Att lönerna är lägre i bemanningsföretag bekräftas av andra »bemannare« på KTH som ST Press talar med. Ändå tycks det vara en vanlig uppfattning bland KTH-anställda att konsulterna har högre lön än de fast anställda.

– Jag tror att de har högre lön, men de har inte tryggheten, säger Johan Hugogård på Helpdesk, en avdelning som anlitat bemanningsföretag vid flera tillfällen.

Det tror även hans kollega Niclas Karlsson, som är vice ordförande i ST-sektionen. Men lön är inte något man talar om, och de fackliga företrädarna har ingen information om lön och villkor för den inhyrda personalen. KTHs personalchef Annica Fröberg känner för sin del bara till högskolans kostnader för de inhyrda – som enligt henne är i stort sett desamma som för anställd personal.

En annan fråga där beskeden drar åt lite olika håll är konsultuppdragens betydelse för fortsatt jobb på KTH.

– I några fall har de använts i stället för provanställning, säger STs sektionsordförande Inger Bergman. Man hyr in en person, och om det fungerar bra anställer man sedan.

Johan Hugogård på Helpdesk kallar det »hyrköp«.

– Vi använder bemanningsföretag vid föräldraledigheter och för att hitta ny personal.

Men personalchefen Annica Fröberg understryker att högskolan är en myndighet och att all rekrytering måste ske enligt reglerna i staten.

»Kan vara merit«

– Konsultuppdrag är inte detsamma som provtjänstgöring. Men det kan förstås vara en merit att ha arbetat här.

Svaren blir mer samstämmiga när fördelarna med att hyra in personal kommer upp. En är att det är en mindre komplicerad process än att annonsera efter en vikarie.

– Om det handlar om ett kortare inhopp är det mycket smidigare, tycker Annica Fröberg. Man slipper utlysning av vikariat, intervjuomgångar och eventuell uppsägningstid för personen. Vi får hjälp omgående.

En annan fördel – ur inhyrarens perspektiv – är att situationen blir enklare att hantera om en inhoppare inte klarar jobbet. Personen kan då bytas ut direkt eller efter en viss prövotid.

– Vi bestämmer i regel att vi gör en utvärdering efter en tid, och fungerar det inte får man byta konsult då, förklarar Johan Hugogård. Det är framför allt den sociala kompetensen som är viktig, och vi har haft en del konsulter som varit otrevliga mot kunderna.

Han håller med Anna Hellberg Gustafsson om att bemanningsföretag kan vara bra även för konsulterna. Att hoppa in på olika arbetsplatser kan öppna vägar in på arbetsmarknaden.

– Förutsättningarna gör det lättare att chansa på personen. En del av dem som varit hos oss hade kanske inte fått en möjlighet tidigare.

Liten andel är inhyrda

Inger Bergman och Niclas Karlsson i STs sektionsstyrelse tycker att KTH sköter personalinhyrning på ett bra sätt. De har bara ifrågasatt något enstaka fall. De framhåller att det rör sig om en ringa andel av personalstyrkan: motsvarande 18 heltidstjänster i år, mot 2 900 anställda omräknat till heltid.

– Vi har inte sett tendenser till att arbetsgivaren börjat out-

sourca jobb, säger Niclas Karlsson. Men vikarierna har blivit färre.

Frågan om inhyrning av personal har aldrig varit uppe till principiell diskussion på KTH, varken mellan parterna eller inom ledningen. Personalchef Annica Fröberg säger att hon ändå har som riktlinje att konsultuppdrag inte ska pågå längre än sex-sju månader – handlar det om längre tid rekryterar man. Och det går inte att sätta in konsulter på vilka arbetsuppgifter som helst.

– Som konsult kan man inte företräda KTH, så det är kanske mindre bra att ha en konsult som chef. Det skulle också vara problematiskt om en konsult fattar myndighetsbeslut.

Ex-konsulten Anna Hellberg Gustafsson säger att hennes positiva erfarenheter av Proffice gör att hon kan tänka sig att arbeta där igen – även om lönen är ett stort problem. Men hon tror och hoppas ändå att hon är kvar på KTH om fem år.

– Det är inspirerande att träffa alla duktiga människor som brinner för sitt ämne. Och så dessa unga människor från hela världen. De är på väg någonstans i livet. Det smittar!

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA