Annons:

Dålig kontroll på ekonomin i Polisen

POLISEN2025-04-24

Polisens anslag har ökat med 80 procent sedan 2017. Ändå är det ekonomiska läget ansträngt. En grundorsak är att ansvariga chefer inte arbetar utifrån givna ekonomiska ramar, skriver myndighetens internrevision i en rapport. Det finns en uppfattning att ”finansiering alltid löser sig”.

Polisen är en myndighet som under lång tid – och till skillnad från många andra myndigheter – fått ökade anslag och förväntats växa. Enligt en rapport från myndighetens internrevision har myndigheten också haft en kraftig tillväxt, men med dålig kontroll på ekonomin och med överskridanden av tilldelade resurser.

Internrevisionens slutsatser och rekommendationer är i flera fall på nivån ”röd”, vilket innebär en mycket väsentlig brist. Det gäller bland annat ledningens ansvar att säkerställa att en ekonomi i balans och utveckla former för ansvarsutkrävande för den som avviker från budgeten.

Myndigheten behöver även arbeta med kulturen och uppfattningen att finansiering alltid löser sig, anser revisorerna. I intervjuer har det framkommit att en del chefer uppfattat att styrsignalen från ledningen är att tillväxt går före ekonomi. Vissa polisregioner har fått en form av ”skuldsanering” för att hantera sina underskott, vilket på andra håll uppfattats som orättvist och som ett incitament att inte följa den finansiella styrningen.

Pär Renberg, avdelningsordförande för ST inom Polisen, känner igen beskrivningen.

– Många har uppfattat signaler om att gå ut offensivt, de har öppnat flodluckorna och rekryterat.

Pär Renberg är själv anställd i Region Nord, där man varit mer restriktiv och hållit sig till riktlinjen om att inte överrekrytera.

– Det kan ligga oss lite i fatet nu, om vi får utmaningar att klara arbetet med de resurser vi har.

Svagheterna i den finansiella styrningen har också skapat en viss ryckighet, säger han.

– Det har ibland lett till ett uttalat anställningsstopp, ibland till ett outtalat. Man kan också säga att nu har vi för många civila, nu måste vi sätta poliser på Polisens kontaktcenter och så vidare.

Enligt internrevisorerna finns ytterligare en allvarlig brist, som gäller förmågan att se till att få ”rätt kompetens på rätt plats i rätt tid inom beslutade ekonomiska ramar”. Internrevisorerna noterar att myndigheten haft ett mål vad gäller antalet anställda poliser, men inte uppfyllt det. En bidragande orsak är att polisutbildningarna tidigare inte alltid fyllde sina platser, sägs det i rapporten.

I stället har man anställt civil personal som en slags regulator i tillväxtplaneringen. Under de två senaste årens stora tillväxt har antalet civila nästan fördubblats.

Pär Renberg har också hört uttrycket budgetregulator apropå civil personal.

– Det känns förstås inte bra att man använder en personalkategori på det sättet. Men jag uppfattar att man ser det som positivt i chefsleden att få en större andel civila anställda.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Polisen
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA