Göran Hägglund vill lyfta dem som halkat efter

Hur ser Sverige ut efter tio år med kristdemokraterna vid styret?

–Jag tror vi har ett Sverige där medborgarna har ett större inflytande över sina egna liv, behåller lite mer av lönen än i dag och där man fått större valmöjlighet när det gäller barnomsorgen. Vi har ett Sverige med en sjudande småföretagsamhet, fler människor i arbete, större skatteintäkter trots lägre skattesatser och större resurser till äldreomsorg och sjukvård. Och jag tror att vi rustat upp rättsväsendet så att de rättsvårdande myndigheterna fått en möjlighet att genomföra de uppgifter som vi politiker lagt på dem.

Vilka statliga bolag skulle kd vilja sälja?

–Företag som är verksamma på en konkurrensutsatt marknad där det finns andra aktörer som kan sköta verksamheten lika bra. Enklast att sälja är de som redan är introducerade på börsen, det vill säga Nordea och Telia.

–En handfull företag kan vara aktuella under en fyraårsperiod. Sveaskog, LKAB och Vattenfall är dock företag som staten bör äga. LKAB därför att man är inne i en speciell situation då man gör jättelika investeringar. Vattenfall är ett för svenska förhållanden jättestort företag men i ett europeiskt perspektiv skulle det bli en munsbit för två, tre stora spelare. Att sälja det skulle inte bidra till att vi fick en bättre fungerande elmarknad. Posten och SJ är inte utförsäljningskandidater. De har ett särskilt samhällsansvar.

Vilka alkoholpolitiska konsekvenser får en försäljning av Vin&Sprit?

–Man måste skilja på detta och Systembolaget. Systembolaget har särskilt ansvar när det gäller alkoholpolitiken och ska självklart vara i statlig ägo. Vin&Sprit däremot är en av många leverantörer till Systembolaget och har ett eget produktsortiment. Det finns inget alkoholpolitiskt argument för staten att behålla det.

Vad kan göra staten bättre som ägare?

–Ändra utnämningspolitiken och bolagens styrelsesammansättning. De folkvalda ska ge tydligare besked om vilka riktlinjer som ska gälla för verksamheten. På sistone har vi haft en lång rad uppmärksammande historier – Systembolaget, LKAB – som gäller villkoren för ledningarna i de här företagen. Staten måste vara tydligare om vad man vill. När jag läser om sammansättningen av styrelserna tycks det som om dessa blir platser för, i och för sig hedervärda, politiker. Men jag tycker att de här styrelserna ska ha bästa möjliga ledning.

Ska statliga företag omfattas av offentlighetsprincip och meddelarskydd?

–Den frågan är jag inte beredd att besvara i dag.

Vad ska hända med Svensk Kassaservice?

–Staten måste säkerställa att de personer som inte har tillgång till eller kan använda den moderna tekniken kan uträtta sina betalärenden oavsett var de bor i landet. Staten ska förse Svensk Kassaservice med de resurser som fordras för denna del av verksamheten, men man måste vara beredd att pröva nya former och andra aktörer.

Finns det någon myndighetsverksamhet som behöver privatiseras?

–Jag ser ingen sådan. Däremot sker en smygande privatisering som jag inte anser önskvärd. När polisen inte har de resurser som fordras anlitar kommunerna vaktbolag för att upprätthålla ordning på gator och torg.

Vad vill ni vinna med att kommunalisera polisen?

–Större närhet mellan medborgarna och de rättsvårdande myndigheterna. När kommunerna i dag lägger till egna pengar för att upprätthålla den ordning som staten inte kan erbjuda är det rimligt att medborgarna får möjlighet att utkräva ansvar hos någon som de kan se och möta. I dag är det svårt att veta vem som är ansvarig. Länspolismästaren är underordnad rikspolischefen och andra länsrepresentanter finns det inte att ställa till svars.

–Jag har själv varit ordförande i polisstyrelsen i ett län. Som politiker hade jag då i princip inga befogenheter utom att besluta om budget och verksamhetsplan. Och det är styrt av andra statliga beslut…

Ni vill ha ungefär 1000 nya poliser per år – under hur många år?

–Ungefär 3000 nya poliser under de närmaste åren och då talar jag om ett rent tillskott utöver ersättning för pensioner och dylikt.

Ni vill ha ett öppet utnämningsförfarande när det gäller höga statliga chefer. Ser ni inga problem med det?

–Jo, men vi vill ju att de bästa ska kunna söka de statliga toppjobben. Det viktiga när en generaldirektör ska utses är att precisera vad som söks och att man kan kontrollera att den som väljs motsvarar kraven. Man får bygga in möjligheter att hålla en del information hemlig under viss tid. Att man till exempel väljer ut och offentliggör tre personer av de sökande till en gd-post.

Vad tycker du om myndighetschefernas och de statliga
bolagschefernas löner i dag?

–Statliga myndighetschefer bör ha goda löner så att vi kan rekrytera goda chefer. Jag ser inga skäl att ändra något. När det gäller bolagen har staten som ägare ett ansvar att vara måttfull och att bilda opinion mot det som jag upplever som excesser inom den privata sektorn. Det ska finnas riktlinjer för en vettig pension, men det totala ekonomipaketet som flera av bolagscheferna fått, är på en svindlande nivå. Detta bör ses över.

Är statens löner jämställda?

–De är ojämställda. Statistik visar att staten inte är ett föredöme jämfört med andra arbetsgivare. Tillsammans med de fackliga parterna har staten ett ansvar att ta sig an problemet. Vi politiker styr staten som arbetsgivare och då måste vi ta större ansvar för att lyfta de grupper som halkar efter, inte minst lite äldre kvinnor. Det ska vi göra genom tydliga politiska instruktioner till dem som förhandlar för statens del.

Ska lönespännvidden mellan statligt anställda vara större
eller mindre än i dag?

–Det är bra att det finns löneskillnad och att man premierar dem som tar större ansvar och mer kvalificerade arbetsuppgifter. Men jag kan inte säga om det är för liten eller för stor löneskillnad.

Alliansen vill att fler äldre arbetar efter pensionen. Hur går det ihop med att fler unga ska få jobb?

–Jag tror det går utmärkt väl ihop. Antalet arbetstillfällen är inte en gång för alla givet utan det avgörs av hur kreativa vi är att skapa nya företag och få dem att växa. Vi behöver ta i anspråk mer av äldres erfarenhet och kunnande framöver och jag tror att vi kommer att få brist på arbetskraft i framtiden.

Vilka nationella befogenheter bör föras över till regional nivå?

–Vi i kd är anhängare av subsidiaritetsprincipen, det vill säga att beslut ska fattas på den mest ändamålsenliga nivån, så nära medborgarna som möjligt, och enbart ligga på en högre nivå om det kan motiveras mycket väl. För EU-stöd och återförda pengar från EU-sammanhang tycker jag att det skulle kunna vara en större regional och lokal styrning, inte statlig.

Hur ser ni på arbetsmarknadspolitiken?

–Den offentliga arbetsförmedlingen ska vara kvar men som en av aktörerna. Man kan använda bemanningsföretag och låta privata arbetsförmedlare ta vid mot en ersättning per förmedlat jobb. Men det finns stora områden i vårt land där det inte kommer att finnas något alternativ till den offentliga arbetsförmedlingen.

Bemanningsföretagen tar inte emot alla arbetssökande. Hur undviker man att de som blir kvar hos arbetsförmedlingen stämplas som sämre arbetskraft?

–Så behöver det ju inte vara. Det problemet är mindre än det faktum att vi har för få verksamma på det här området och att för få jobb förmedlas. Det viktigaste är att politiken förs så att fler nya jobb blir till och att förmedlingsverksamheten fungerar så bra som möjligt. Inget säger att fler aktörer skulle leda till en skiktning av arbetssökande.

Ni vill lägga mer på kvalitet än kvantitet vad gäller högskolan. Hur stor del av en årskull bör enligt er gå vidare till högskolan?

–Jag tycker det är bra med målsättningar men det nuvarande målet att 50 procent av en ungdomskull ska gå vidare har blivit heligare än kvaliteten. Vi måste under några år ta igen bristerna på kvalitetssidan innan vi tar nya kliv när det gäller kvantitetsmål.

Ska efterfrågan på arbetsmarknaden eller den enskildes önskemål styra utbildningsutbudet?

–Jag har svårt att se annat än att den enskildes önskemål styr valet av utbildning. Däremot har det offentliga ett ansvar när det gäller hur många platser som ställs till förfogande inom
respektive ämnesområde.

Bör fler högskolor i statlig regi få annan huvudman än i dag?

–Chalmers och Jönköpings högskola har annan regi, jag har ingenting emot att det blir fler. Stiftelseformen som används i Jönköping fungerar utmärkt.

Ange de tre viktigaste åtgärderna för att minska arbetslösheten.

–Ta bort arbetsgivarnas medfinansiering i sjukförsäkringen med 15 procent och ta bort arbetsgivarens ansvar för den andra sjukveckan. Punkt slut. Reformera också skattereglerna som gör att småföretagare inte kan överblicka vilken skatt de ska betala. Minska krångel och byråkrati för småföretagare.

Hur ser ni på centerns förslag att undanta unga under 26 år från anställningsskydd?

–Jag förstår varför de lägger fram förslaget, men kan inte se att det skulle förändra något i positiv riktning.

Vilken är den viktigaste ändring ni vill göra i arbetsrätten?

–Att undanta två personer från turordningsregeln sist in, först ut och utöka den tid man kan vara provanställd och visstidsanställd till mer än tolv månader.

–Proportionalitet i konflikter och möjligheten till sympatiåtgärder behöver också ses över i ett större sammanhang där arbetsmarknadens parter ska vara delaktiga.

Ska svenska fack kunna ta till stridsåtgärder för att tvinga fram kollektivavtal hos utländska företag som verkar i Sverige?

–Nej, inte så som skett i dag. Vi ska kunna reglera detta genom överenskommelse i EU. Där har man kommit en bra bit på väg genom arbetet i Europaparlamentet. Jag är anhängare av kollektivavtal, men kollektivavtal är inte en lagstadgad skyldighet för ett företag att ha, andra former är tillåtna.

Hur stora besparingar vill ni göra inom socialförsäkringssystemet?

–De borgerliga partierna gjorde en överenskommelse i Bankeryd om att öka skillnaden mellan dem som arbetar och dem som inte arbetar. Våra besparingar när det gäller ersättningsnivåerna är cirka 8 miljarder. Till det kommer höjda avgifter i a-kassa och trafikförsäkring. Vi vill också införa ytterligare en karensdag vid sjukdom.

Vill ni höja taken i sjuk- och föräldraförsäkringen?

–I föräldraförsäkringen. Höjer vi taket rycker vi undan en del argument för att det inte finns ekonomiska skäl för män att ta föräldraledigt. Och vi vill ha större valfrihet för småbarnsföräldrar genom att införa 60 000 kronor som varje familj kan använda flexibelt. Vi vill också att kommunerna ska ge vårdnadsbidrag till de föräldrar som inte utnyttjar kommunalt dagis.

Alliansen vill öka egenfinansieringen till arbetslöshetsförsäkringen med upp till 300 kronor i månaden. Det är ju en skattehöjning?

– Ja, eller en skatteväxling. I dag motsvarar den a-kasseavgift vi betalar kanske 5–10 procent av försäkringskostnaden. Vi vill att premien står i bättre proportion till utgifterna för systemet och att avgiften är obligatorisk. Troligen får vi då ett bättre fungerande system: Arbetstagarna vet att de avtal som träffas ger reallönehöjningar men inte drivs till en sån nivå att fler av våra kamrater förlorar sina jobb. I så fall måste a-kasseavgiften höjas ytterligare.