Reinfeldt: Öka öppenheten i statliga bolag

Liksom Göran Persson har moderaternas partiledare Fredrik Reinfeldt tackat nej till ett personligt möte med STPress med hänvisning till tidsbrist. Istället har han svarat på frågor via
e-post, som förmedlats via hans medarbetare.

Om moderaterna hade makten i tjugo år, vad skulle då vara den viktigaste skillnaden jämfört med dagens samhälle?

–Då kommer en större andel av befolkningen att kunna försörja sig själva på eget arbete. Dessutom kommer vi att ha en bättre fungerande sjukvård, skola och äldreomsorg. Och det kommer att vara självklart att ta i med krafttag mot brottslighet.

Finns det någon verksamhet som myndigheter i dag
bedriver som borde avvecklas?

–Ja. Det gäller inte minst de myndigheter som i dag bedriver en omfattande politisk opinionsbildning med skattemedel. Samtidigt är det viktigt att de som arbetar inom sådana myndigheter ska kunna känna trygghet och inte hamna i kläm.

Den förra borgerliga regeringen överförde två högskolor till stiftelser. Bör fler statliga högskolor få en annan huvudman?

–Ja, vi är positiva till att fler lärosäten blir fristående stiftelser. Stiftelsedrivna högskolor bidrar till mångfalden och har visat sig vara framgångsrika när det gäller hög kvalitet i utbildning och forskning samt i att nyttiggöra forskningsresultaten.

Alliansen har gett exempel på ett antal statliga företag som kan säljas. Vill ni sälja ytterligare några statliga bolag?

–Med alliansens politik kommer hela det statliga ägandet att analyseras, och då kommer troligen ägandet att avvecklas i de företag där en annan ägare kan ge företaget bättre förutsättningar. Utförsäljningen bör då ske för att förbättra förutsättningarna för investeringar och ökad sysselsättning.

Kan du ange några konkreta åtgärder som skulle göra staten bättre som företagsägare?

–Ägarförvaltningen måste ske professionellt, styrelserna utses på sakliga meriter och deras oberoende garanteras. Vi vill utarbeta tydliga riktlinjer för det statliga ägandet. Dessutom bör en övergripande etisk policy utarbetas för de statliga företagen.

–För företag med särskilda samhällsintressen bör det utarbetas en särskild policy som beskriver hur måluppfyllelsen ska utvärderas. Vi vill till sist förbättra öppenheten och möjligheten till ansvarsutkrävande, och ge Konkurrensverket i uppdrag att kontrollera att de statliga företagen inte snedvrider konkurrensen.

Vad bör hända med Svensk Kassaservice?

–Det viktiga är att tillgängligheten och servicen ökar för kunderna. Vi vill upphandla tjänsten, så att Svensk Kassaservice kan vara en aktör bland flera andra, såsom Ica och Konsum.

Den 1 juli fick anställda i kommunala bolag ett förstärkt meddelarskydd. Bör samma principer gälla statliga bolag?

–Förhållandena skiljer sig delvis mellan kommunala företag och statens företag. Flera av de statliga företagen är börsnoterade, och där kan inte meddelarskydd gälla eftersom det skulle kunna vara ett sätt att utnyttja insiderinformation för att tjäna pengar på kursförändringar. Även i andra företag som verkar på kommersiella marknaden finns starkare behov av sekretesskydd än i kommunala bolag. Just denna motsättning mellan offentlighetsprincipens krav och de villkor som måste gälla för kommersiella företag är ett av skälen till att vi anser att staten endast bör äga företag om skälen är mycket starka. Men med detta sagt tycker jag att öppenheten i statliga företag bör öka betydligt, och att huvudregeln bör vara att offentlighetsprincipen gäller – och därmed även meddelarskyddet. Om det ska göras undantag från denna princip ska det motiveras noga.

Ni vill ha ett öppet utnämningsförfarande när det gäller höga statliga chefer. Ser ni inga problem med det?

–Vi ser fler problem med nuvarande ordning där partitillhörighet snarare än meriter ofta är vägledande vid rekrytering av statliga chefer.

Har myndighetschefer rimliga löner och villkor i dag?

–Jag har ingen anledning att
i dag ha synpunkter på detta. Regeringen har beslutat att myndighetscheferna ska ha samma löneutveckling som övriga statstjänstemän.

Har chefer i statliga bolag rimliga löner och villkor i dag?

–Det är viktigt att styrelserna tar sitt ansvar och följer de riktlinjer som utfärdas. Jag tycker att löner och villkor ska vara konkurrenskraftiga i företag som verkar på en konkurrensutsatt marknad.

Är lönerna i staten i dag ojämställda? I så fall, hur ska man förändra det?

–Det finns siffror som tyder på det. Jag tycker inte att det är acceptabelt med osakliga löneskillnader, och här måste arbetsmarknadens parter ta sitt ansvar. Det är också viktigt att jämställdhetslagen, som kräver en lönekartläggning och analys av löneskillnader, följs.

Vilka är de tre viktigaste åtgärderna ni vill genomföra för att minska arbetslösheten?

–Det måste löna sig att arbeta, att starta och driva företag och det måste bli enklare och billigare att anställa. Vi sänker skatten med tusen kronor för alla som jobbar, sänker arbetsgivaravgifterna för den som anställer ungdomar, äldre och dem som stått länge utanför arbetsmarknaden. Dessutom inför vi ett bättre matchningsstöd på arbetsförmedlingarna.

Vilken är den enskilt viktigaste ändringen som borde göras i arbetsrätten?

–Vi föreslår att korttidsanställningar på 24 månader införs, men vi vill inte ändra på anställningstryggheten eller kollektivavtalen.

Bör en oorganiserad arbetstagare få sluta anställningsavtal med en lägre lönenivå än vad som regleras i kollektivavtal?

–Nej, jag tror på kollektivavtal som grunden för en god relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Vill moderaterna ha fler karensdagar i sjukförsäkringen?

–Moderaterna har sagt att vi vill införa en andra karensdag i sjukförsäkringen från 2008 eftersom vi ansett att det är rimligt att de som är långtidsfriska och därmed får ta del av vår skattesänkning på arbetsinkomster får betala en något större självrisk när de någon gång blir sjuka. I alliansens valmanifest föreslås dock inte någon ytterligare karensdag. Frågan kommer att avgöras i alliansens fortsatta överläggningar.

Ni vill sänka taket i sjukförsäkringen, som nyligen höjdes. Varför gör ni den prioriteringen?

–Vi tycker att det är viktigare att sänka skatten för dem som tjänar minst än att ge högre ersättning till dem som tjänar mer, när de inte jobbar. De flesta som tjänar mycket kommer även fortsättningsvis att ha ersättning från avtalsförsäkringar för inkomster över taket. Vi vill därför återställa taket i sjukförsäkringen till 7,5 prisbasbelopp, men däremot behålla det högre taket i föräldraförsäkringen på 10 prisbasbelopp. Vi tycker att det är viktigt med ett högre tak i föräldraförsäkringen för att fler barnfamiljer ska ha råd med ett mer jämställt uttag av föräldraledigheten.

Ni vill öka enskildas inbetalningar till a-kassan med tio miljarder kronor per år. Varför?

–Vi tycker att försäkringsmässigheten i a-kassan måste öka. Och vi vill använda större resurser för att få jobben att växa till. Vi sänker skatten med tusen kronor för alla som har ett jobb. Då tycker vi att det är rimligt att de betalar en lite högre avgift. De som är arbetslösa ska däremot inte få någon avgiftshöjning.

Ni vill sänka nivån i a-kassan efter 300 dagars arbetslöshet till 65 procent av lönen. Kan en låginkomsttagare leva på det?

–Vår jobbpolitik har som utgångspunkt att man inte ska vara arbetslös så länge. Det är också så att den som tar friår lever på 65 procent och har ansökt om att få göra det. Personer med sjuk- och aktivitetsersättning tvingas leva på lägre nivåer än så.

Hur vill ni organisera arbetsförmedlingen?

–Ams kommer att finnas kvar, men med en annan styrelse och andra direktiv. Förmedlingsverksamheten måste vara i fokus – arbetsförmedlingarna ska få fram och förmedla jobb. Då är det också en naturlig följd att satsningar på åtgärder som inte ger jobb minskar.

Moderaterna vill dessutom...

- Sänka marginalskatten för årsinkomster upp till 300000 kronor, utöver den borgerliga alliansens gemensamma förslag.

- Korta föräldraförsäkringen till tolv månader och sänka ersättningsnivån till 75 procent.

- Sänka ersättningen i sjukförsäkringen från 80 till 70 procent efter sex månader.

- Säga nej till fortsatt ökning av biståndet och därmed år 2008 anslå cirka 8,6 miljarder kronor mindre än regeringen planerat.