Deras idé gör rätten tryggare
På hovrätten i Göteborg har domstolssekreterarna tagit täten i förändringsarbetet. Personalens initiativ skapar en bättre domstolsmiljö för både förhörspersoner och anställda.
Lugnet vilar över foajén i hovrätten. Solen silar ner över ljusgården genom glastaket, tidningarna ligger i prydliga högar på borden.
Innanför portarna till förhandlingssalarna pågår dramatiken. Bakom en ljudisolerad dörr i ljust trä försöker en 45-årig man i prydlig kostym övertyga domarna om att han är oskyldig till grov kvinnofridskränkning. Bakom en annan likadan dörr berättar en nervös 17-åring om hur en äldre kille lurade med honom på stölder.
Hovrätten för Västra Sverige skiljer sig inte från andra domstolar. Varje dag fattas livsavgörande beslut, varje ny dag måste nya människor komma till rätten och ta sin plats i salen.
Men på ett sätt är just den här hovrätten annorlunda. Här pågår ett handfast förändringsarbete som domstolssekreterarna tagit initiativ till.
Förändringarna bygger på personliga intervjuer som sekreterare och domare gör med olika förhörspersoner: vittnen, de som utsatts för brott och de som anklagats.
Även de som har varit med om uppslitande förhandlingar om svåra saker tackar oftast ja till att bli intervjuade.
Domstolssekreterare Helena Jönrup är projektledare för förändringsarbetet.
– Många verkar tycka att det känns bra att vi frågar om deras upplevelse i rätten.
Intervjuas direkt efter förhöret
Konceptet är enkelt: när förhörspersonerna lämnar rättssalen väntar intervjuarna utanför och ber att få ställa sina frågor om hovrättens bemötande och information.
Samtidigt är konceptet unikt. Det är ett personalinitiativ, och dessutom innebär modellen att domare och sekreterare frågar förhörspersonerna öga mot öga vad de anser om domstolens arbete. Mötet är viktigt.
– Varje domstol borde pröva det här, och så många som möjligt ska vara med och ställa frågor. Det man själv hört från ett vittne, målsägande eller tilltalad går inte att bortse från och man får en helt annan förståelse för brukarnas situation, tycker Helena Jönrup.
Den första delen av undersökningen visade bland annat att förhörspersoner kände obehag över att domare satt tysta i rättssalen. Många efterlyste också bättre information om småsaker som hur man hittar till hovrätten.
Med intervjuerna som grund har hovrätten gjort flera förändringar. Det handlar om små ting som bättre skyltning eller ett nytt informationsbrev på lättfattlig svenska.
Det handlar också om större och svårare saker, som att rätt bemötande ska få förhörspersoner att känna sig tryggare i rätten och i förlängningen våga berätta allt som känns viktigt.
Del två i undersökningen som pågår under hösten 2008 handlar om att följa upp: har förändringarna gett resultat?
– Generellt har vi fått positiv feedback, säger Helena Jönrup, som ska sammanställa resultaten i uppföljningsrapporten.
Möter ofta oroliga människor
Att idén föddes hos just domstolssekreterarna beror nog på att sekreterarna är de som förbereder målen och kallar till rättegång. Därför har de ofta första kontakten med förhörspersonerna som kallas. Det händer att de som ringer till hovrätten är oroliga inför rättegången.
Domstolssekreterare Carina Jenslöv är en av dem som tar emot samtal från nervösa människor.
– De har frågor om vad som ska hända i rätten, vad förhandlingen går ut på, vilken deras roll är. En del vill nog bara höra att vi är vanliga människor som jobbar här.
Carina Jenslöv är själv med och gör intervjuer nu, när hovrätten genomför andra steget i sin undersökning. Hon är relativt nyanställd med sina två och ett halvt år i tjänst, och minns känslan av att inte förstå vad som sägs:
– Jag hade jobbat i resebranschen och som vd-sekreterare tidigare. När jag kom hit till hovrätten kände jag att den här arbetsplatsen var olik de andra jag jobbat på. Ta bara fackspråket som talas. Jag minns när jag gick runt i huset på jobbintervjun, och kvinnan som visade mig runt pratade om fiskaler som jag inte hade någon aning om vad det var.
Domstolen kan framstå som en egen liten värld, med ett språk som bara de invigda förstår. Intervjusvaren i undersökningen visar att bra och tydlig information är mycket viktig, precis som vänligt bemötande.
– Rättegångarna kan handla om livsöden. Man förstår verkligen hur viktigt det är för förhörspersonerna att bli bra bemötta. Intervjusvaren ger en tankeställare, det kan vara en liten sak någon sagt som blir väldigt betydelsefull. Jag försöker att tänka mycket på det. Om man är stressad när man svarar i telefonen får man försöka svälja det, inte snäsa eller vara otrevlig, säger Carina Jenslöv.
Stort intresse på arbetsplatsen
Förutom de båda domstolssekreterarna har tre domare varit med som intervjuare. Många fler i personalen är engagerade.
Pelle Hedendahl, chef för domstolsvakterna, är mycket positiv till det pågående förändringsarbetet:
– Jag har ju mitt existensberättigande i att människor som kommer hit kan känna sig trygga, och fungera bra.
Helena Jönrup säger att intresset från övriga personalen varit stort:
– När vi presenterade resultatet av steg ett var det fullt i vår utbildningssal. Det har varit en väldig trafik in i vårt rum under undersökningarna, våra kollegor frågar hela tiden om vad de intervjuade tycker, säger Helena Jönrup.
Olika kategorier förs samman
Men i början fanns det ett visst motstånd mot idén.
Skulle domare verkligen ställa sig med block och penna och fråga dem som anklagats för brott vad de tyckte om domarnas egna kollegers arbete?
– Domstolen är ofta en traditionell och hierarkisk arbetsplats. Men sekreterarna stod på sig, säger verksamhetsutvecklaren Marie B. Hagsgård, som själv är domare.
Enligt Marie B. Hagsgård upplever anställda på domstolar det som ett vanligt problem att det är vattentäta skott mellan personalkategorierna. På så sätt har projektet ännu en fördel, eftersom det involverar flera personalkategorier.
En italiensk forskare som fördjupat sig i domstolsadministration sedan 1989, har i mejl till Marie B. Hagsgård påpekat att Hovrätten för Västra Sveriges verksamhetsutveckling är unik, eftersom all personal är med i utvecklingsarbetet.
– Det är lite trist egentligen att det blir sådan uppståndelse. Det borde ju vara en självklarhet att alla är med och bidrar med sina erfarenheter, konstaterar Marie B. Hagsgård. Men om det nu inte fungerar, så är det bra att folk får veta mer om vår metod. Om det inte hade varit för sekreterarna hade vi aldrig stått där på golvet och intervjuat folk.
Så fungerar projektet
Hovrätten för Västra Sverige har under hösten 2008 genomfört del två av en stor intervjuundersökning. Det är en uppföljning av ett pågående förändringsarbete.
Projektet syftar till att vittnen och andra förhörda ska kunna känna sig tryggare i rätten, och förstå mer av vad en rättegång handlar om.
Undersökningen är ett initiativ från domstolssekreterarna, som ofta har första kontakten med de människor som ska delta i en rättegång. Sekreterarna märkte att många människor var oroliga
och hade mängder av frågor om stort och smått inför rättegången.
Intervjuundersökningen har lett till flera förändringar. Hovrätten har satsat på bättre personligt bemötande och mer information, genom till exempel ett lättfattligt formulerat informationsbrev.
Nu sprids personalinitiativet till andra domstolar.
Göteborgs tingsrätt har redan gått vidare med samma modell. Svea Hovrätt
har varit på studiebesök i Göteborg, och planerar att starta en egen undersökning under 2009. Finska domare och personal från danska domstolsstyrelsen har också varit på besök för att lära mer om metoden.
