Så känns psykisk ohälsa igen
Arbetslivet är stressigt. Höga krav och rädsla att mista jobbet kan ge ångest som leder till sömnbesvär, oro och nedstämdhet. Den som drabbas av psykiska besvär bör få snabb hjälp, så att problemen inte hinner förvärras.
Motigheter har alla. Det är inte nödvändigt att gå till läkare så fort man är lite nere eller har svårt att somna. I vissa faser av livet, som vid en skilsmässa, då man får barn eller blir arbetslös är det normalt att känna sig ur balans.
– Men hänger den inre känslan av att må dåligt i sig längre perioder och försvinner den inte trots att du försöker göra saker för att må bättre, så sök hjälp, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind, specialist i psykiatri och delansvarig för att ta fram nationella riktlinjer för ångest- och depressionsbehandling.
För många är arbetet är en källa till stress. För den som har höga krav på sig själv eller är rädd att mista jobbet kan pressen bli extra stor – och i värsta fall leda till sömnbesvär, oro och nedstämdhet som kan bli alltmer plågsam.
Viktigt att reagera rätt
Som arbetskamrat bör man reagera om en kollega uppträder annorlunda, slarvar med arbetsuppgifterna, har ökad frånvaro, hamnar i konflikter, verkar uppe i varv, jobbar över varje kväll eller skippar lunchen.
Fråga inte om personen mår bra, då blir svaret nästan alltid »Visst, det är ok«. Säg » Du verkar inte riktigt dig lik, hur har du det egentligen?« Kanske vågar kollegan då tala om sin oro och nedstämdhet. Lyssna aktivt och döm inte.
Om du är chef är det din uppgift att underlätta arbetssituationen om den känns övermäktig för en anställd, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind.
– Var även generös med återkoppling. Vi behöver mer beröm, och den som mår dåligt är jättebra på att kritisera sig själv. Befarar du att en anställd är på väg att gå in i väggen, ta personen i enrum, betona att du vill hans eller hennes bästa och var väldigt konkret. Förklara att personen måste beställa tid hos läkare. Se till att besöket blir av och följ upp vad det utmynnar i.
Kontakt med arbetsgemenskapen
När någon på en arbetsplats får psykiska besvär blir det ofta väldigt tyst. Många far illa av denna isolering.
Det är viktigt att en anställd som är sjukskriven för depression eller ångest inte tappar kontakten med arbetsgemenskapen, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind. Inledningsvis kan personen kanske delta i arbetsplatsmöten och så snart som möjligt bör han eller hon återvända till jobbet, kanske bara på 25 procent i början. Klarar man inte sina tidigare åtaganden ska man erbjudas andra arbetsuppgifter. Det finns alltid lite enklare saker som behöver utföras. Väntar man tills man är helt frisk kan det vara mycket svårare att komma in i arbetsstrukturen igen. Det ger också en signal att på den här arbetsplatsen duger man bara om man är hundra procent arbetsför.
Skuld och skam vanligt
Tyvärr finns det mycket negativa attityder och rädsla kvar kring psykisk sjukdom och de som insjuknar kan känna skuld och skam. Det försöker organisationen Hjärnkoll avhjälpa genom ambassadörer – många av dem kända personer – som föreläser om sina egna upplevelser av psykiska besvär och vägen tillbaka till hälsa.
– Inom arbetslivet finns det inte tillräcklig kunskap om hur man kan förebygga psykisk sjukdom och ofta saknas det en policy för hur man ska bemöta anställda som insjuknar, säger projektledare Rickard Bracken.
Ska man då berätta för sina kolleger att man har psykiska besvär? Det måste varje individ själv ta ställning till och det kan både ha för- och nackdelar.
Väljer man att vara tyst måste man ändå hitta på en förklaring till varför man mår dåligt. Säger man det bara till några kan det bli konstigt.
– Flera ambassadörer menar att det varit en befrielse att få »komma ut« och de har blivit bra bemötta, säger Rickard Bracken. Samtidigt har många dåliga erfarenheter av att de vågat öppna sig. Det kan innebära sämre möjlighet att bli befordrad och att man lättare blir uppsagd vid neddragningar.
Ibland svårt att få bra hjälp i vården
Ibland kan det också vara svårt att få hjälp av vården för psykiska besvär.
När människor besöker vårdcentralen säger de oftast inte att de tror att de kan ha drabbats av depression eller ångest. De talar om att de har svårt att sova, har ont i magen eller ont i bröstet.
– Hittar läkaren ingen kroppslig ohälsa är det viktigt att fråga vidare om hur patienten mår, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind. Så sker tyvärr inte alltid. Det kan bero på tidspress och dålig kontinuitet inom vården. Känner du att du inte får adekvat hjälp, kräv att få träffa en annan läkare. Den yttersta varningssignalen är om livslusten börjar svikta. Då måste du få akut vård.
En depression går nästan alltid över, men utan behandling kan den bli kvar väldigt länge. Det gäller också att se till att den inte återkommer. Ångestsjukdomar kan man behöva medicinera under lång tid. Ibland kan det vara svårt att särskilja vad som är ångest och vad som är depression.
– I dag finns det god behandling, framför allt medicinering och olika former av terapi, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind.
Psykisk ohälsa kan bero på arv eller levnadsvanor. När det handlar om ärftlighet följer en sårbarhet med livet ut. Det gäller att försöka minska den.
– Vikten av att sova bra, äta regelbundet, vara sparsam med alkohol, inte använda droger och motionera lyfts inte fram tillräckligt i debatten om psykiska besvär, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind.
Låt dig inte passiviseras
Om du drabbas av depression eller ångest är det sämsta du kan göra att slå dig till ro och låta passiviteten ta över. Det gäller att stimulera hjärnan och se till att komma ut bland människor. Promenader är jättebra. Läkare skriver i dag recept på fysisk aktivitet mot psykiska besvär.
– För att underlätta tillfrisknandet är det också viktigt med acceptans, som inte alls är detsamma som att resignera inför sjukdomen. Acceptera inför dig själv att nu har detta svåra hänt och jag måste koncentrera mig på att bli bra och gå vidare, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind.
Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa är den i särklass vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. 74 procent av befolkningen har egen erfarenhet av psykisk sjukdom eller har upplevt det genom en familje¬medlem eller arbetskamrat. I Västra Götalands och Västerbottens landsting pågår försök med utbildning av »psykiska livräddare« på arbetsplatser som ska kunna hjälpa någon som hamnar i akut kris.
Var uppmärksam på om en kollega/anställd:
- Förändrar sitt normala beteende
- Presterar sämre än vanligt
- Har ökad sjukfrånvaro och verkar trött
- Dricker eller röker mer än vanligt
- Kommer för sent
- Ofta hamnar i konflikter
- Förlorar sitt sinne för humor
