Bisysslorna du inte får ha
Har du ett extraknäck vid sidan av jobbet, eller kanske en hobby
som tar mycket tid? Se upp så att du inte bryter mot reglerna om
bisysslor. Även sådant som du inte tjänar pengar på kan vara förbjudet.
Du stänger av datorn, loggar ut, släcker lampan. Fritiden kan börja. Men väggarna mellan jobb och fritid är inte alltid helt täta: chefen kan faktiskt ha åsikter om vad du ägnar dig åt också efter att arbetsdagen tagit slut. Anledningen är reglerna om otillåtna bisysslor.
I de flesta kollektivavtal och ibland också i enskilda anställningsavtal finns den anställdes ansvar gentemot arbetsgivaren fastställt. Men en del regler gäller även om de inte är uttalade. Du får inte ha en bisyssla som strider mot kravet på lojalitet gentemot jobbet. Det kan till exempel vara opassande att arbeta för en konkurrent – eller att ha ett extraknäck som riskerar att påverka din handläggning av ett ärende. Om du jobbar statligt är bestämmelserna särskilt omfattande.
Lag reglerar bisyssla
Vilka extraknäck och bisysslor som är förenliga med ett jobb inom staten regleras i lagen om offentlig anställning, loa. Syftet med bestämmelserna uttrycks i lagens förarbeten: ”Den offentliga förvaltningen är en grundsten i det svenska demokratiska samhället.” Myndigheternas rykte ska vara obefläckat – ingen ska tvivla på att arbetet som uträttas är opartiskt. Förtroendet från medborgarna behöver vara stort. Du som anställd ska aldrig riskera att handla i eget intresse – eller att påverkas av någon annan, som får inflytande över dina beslut.
Som bisyssla räknas i princip allt som du ägnar dig åt vid sidan av din anställning – oavsett om den verksamheten ger dig några inkomster. Det kan handla om engagemang i en förening, ett extraknäck, och i vissa fall till och med ett förtroendeuppdrag.
I förebyggande syfte ska du därför alltid i förväg anmäla en bisyssla till arbetsgivaren. Du kan då undvika att senare anklagas för att vara illojal mot verksamheten.
Det finns flera olika förhållanden som kan göra en bisyssla olämplig, eller rent av förbjuden. Det får till exempel inte finnas någon risk för att den skadar förtroendet för dig eller din arbetsplats, den får inte hindra ditt arbete eller konkurrera med myndighetens verksamhet. Bisysslan får inte heller riskera att försätta dig i en jävsituation.
I lagen om offentlig anställning regleras också vem som bär ansvaret för att det inte sker några övertramp.
- Arbetsgivaren är skyldig att informera sina anställda om vilka förhållanden som kan göra en bisyssla otillåten – många myndigheter har därför infört rutiner för att informera nyanställda om reglerna.
- Arbetstagaren är å sin sida skyldig att på arbetsgivarens begäran lämna de uppgifter som krävs för att bedöma om bisysslan är tillåten.
- Domare och chefer för myndigheter som lyder direkt under regeringen ska på eget initiativ lämna uppgifter om sina bisysslor.
I praktiken kan det vara svårt att veta vilka extraknäck som är otillåtna. En grundprincip är att ju större makt du utövar i ditt arbete, desto mer varsamt måste du se över dina bisysslor.
Strängt inom rättsväsendet
Kraven är särskilt hårda för anställda inom exempelvis rättsväsendet och Kronofogden och för tjänstemän som på olika sätt arbetar med tillsyn – verksamheter där allmänhetens förtroende anses vara extra viktigt.
För att få en fingervisning om vilka bisysslor som är tillåtna, kan det vara en poäng att titta på hur praxis ser ut. Men det går inte alltid att dra generella slutsatser utifrån tidigare ärenden: det är de specifika omständigheterna som avgör om bisysslan är tillåten. Några fall som ansetts strida mot reglerna är:
- En chef för taxeringsavdelningen på en länsstyrelse, som ville undervisa i skatterätt.
- En länsrevisor som hade ett revisionsuppdrag hos ett enskilt företag.
- En generaldirektör som var leda-mot i styrelsen för ett enskilt företag.
- En professor vid en högskola som hade aktier i ett enskilt företag med nära band till hans egen institution.
- En statligt anställd teletekniker som drev eget företag som bland annat sålde mobiltelefoner.
- En handläggare hos Patent- och registreringsverket som ägnade sin fritid åt att formge emblem åt företag.
- En anställd vid en arbetsförmedling som ville leda en studiecirkel om att ”starta eget”.
- En biträdande länsveterinär som vid sidan om sin huvudanställning också hade en anställning hos ett försäkringsbolag.
Förtroendeuppdrag kan ifrågasättas
Politiska uppdrag och förtroendeuppdrag i ideella föreningar är i princip tilllåtna för alla. Men det finns lägen där också sådana uppdrag kan ifrågasättas. Det kan till exempel vara om du som fackligt förtroendevald har en anställning på en personalavdelning, där du arbetar med personalärenden och kanske också är inblandad i förhandlingar för arbetsgivarens räkning. Du kan då bli omplacerad under den tid som ditt förtroendeuppdrag sträcker sig.
Om du skulle bryta mot reglerna om otillåtna bisysslor riskerar du att få en disciplinpåföljd – om inte brottet bedöms som ringa. Men i de flesta fall räcker det att du slutar med bisysslan. Om du däremot väljer att fortsätta med den också efter tillsägelse, riskerar du att förlora jobbet.
Regler i kollektivavtal
- Förutom
formuleringarna i lagen om offentlig anställning kan det också finnas
bestämmelser i ditt kollektivavtal som rör bisysslor. - Personer
som arbetar med forskning och utvecklingsarbete på universitet eller högskola
har lite friare regler för
extraknäck inom sitt eget ämnesområde. Men sådana bisysslor måste alltid
rapporteras, så att högskolan kan bedöma om de är förtroendeskadliga. - Lagen om offentlig
anställning gäller alltså inte för dig som arbetar inom bolag. För dig gäller
bara de bestämmelser som reglerats i avtal – och den grundläggande lojalitetsförpliktelsen
som finns i alla anställningsavtal, dold eller inskriven.