Han vill ändra fokus för behandling av utmattning
Tolv veckor i stället för ett halvår. Så mycket snabbare går det att behandla utmattningssyndrom om man flyttar fokus från återhämtning till meningsfullhet, visar psykologen Jakob Clason van de Leur i sin nya avhandling. ”Om någon sagt det till mig när jag började hade jag sagt: ’Du är galen’”, säger han.
När Jakob Clason van de Leur började jobba med rehabilitering av patienter med utmattning för tio år sedan var metoderna ingenting han ifrågasatte. Patienterna behövde lång tid för att komma tillbaka, minst ett år, kanske flera, och fokus skulle ligga på återhämtning.
I dag ser han annorlunda på saken.
I sin färska avhandling har han undersökt möjligheten till ett starkare fokus i behandlingarna.
– Mycket av det som görs i dag kan liknas vid shotgun-behandling – vi gör en massa olika saker vi tror är bra, men det är brist på fokus. Behandlingarna blir ganska omfattande och ospecifika och det är svårt att säga vad det är som får patienten att må bättre, säger Jakob Clason van de Leur, som är nydisputerad doktor i psykologi vid Uppsala universitet.
Hagelgevärsmetoden är i sig inte dålig, betonar han. Många av patienterna mår mycket bättre efteråt. Problemet är att de som är sjuka skulle behöva få effekten snabbare, för att slippa må dåligt onödigt länge. Dessutom saknar psykologerna kunskap om exakt vad det är i behandlingarna som leder till symtomförbättringen.
Under de tio år han jobbat kliniskt – sju av dem på halvtid, parallellt med avhandlingen – har Jakob Clason van de Leur träffat över tusen utmattningspatienter. I sin forskning har han kombinerat erfarenheten med teori och utvecklat en egen behandlingsmodell där fokus flyttas från återhämtning till meningsfullhet.
– Vi människor är djur och har kroppsliga behov – vi behöver äta, sova, varva ner och så vidare. Där kommer återhämtningen in. Men på grund av vår hjärna har vi också andra behov, som gemenskap, kärlek, autonomi och att känna oss kompetenta, säger han.
Meningsfullhet, menar Jakob Clason van de Leur, upplever vi alla de gånger vi kommer i kontakt med de psykosociala behoven. Motsatsen – ett ensidigt fokus på återhämtning – kan snarare skapa en passiv tillvaro för patienten som kan bli skadlig på sikt, anser han.
– Patienterna behöver hjälp med hur de ska förhålla sig till sin arbetsplats. Det är också svårt för arbetsgivarna att göra organisatoriska förändringar om allt handlar om att folk har för mycket att göra och behöver gå hem.
Därför är det bästa rådet inte alltid att utmattade personer ska gå hem och återhämta sig, fortsätter han.
– Jag menar att vi behöver lägga större vikt vid till exempel otydliga rollfördelningar på jobbet, bristande ledarskap, värderingskonflikter och diskrepans mellan det jobb man gör och belöning – det är sådant som leder till långvarig stress.
Hans nya modell har även kortat behandlingstiden – från sex månader till tolv veckor.
Hur kan behandlingen bli bättre när den blir kortare?
– För att vi fokuserar på rätt saker. Att behandlingarna tagit så lång tid är för att man tänkte att utmattning nog är sånt som tar lång tid. Men om man tänker att något tar lång tid så tar det också lång tid, säger Jakob Clason van de Leur.
Hans pilotstudie visar att 12-veckorsprogrammet, som i hög utsträckning är digitalt, ger samma effekt som de behandlingar som tidigare tog mellan sex månader och ett år – till en fjärdedel av de kliniska resurserna.
– Men jag vill vara tydlig med att jag inte säger: ”This is it, det här är den bästa behandlingen”. Det jag försöker lyfta är att behovet av återhämtning har blivit en generell sanning – fast det är ett begrepp det finns en ganska bräcklig grund för. I avhandlingen visar jag att man kan göra en annan analys och att det alternativet funkar ganska bra.
Vad hoppas du att dina rön ska leda till?
– Att jag ska få fortsätta göra fler studier på det här. Men jag vill också bidra till diskussionen om det här problemet. Det är väldigt mycket diskussion om vad utmattning är, men ganska lite om hur vi kliniskt ska behandla det. Vi behöver prata mer om det, säger Jakob Clason van de Leur.
Om studien
Jakob Clason van de Leur har följt 915 utmattade patienter som deltagit i en omfattande behandling av läkare, psykolog och fysioterapeut.
Rehabiliteringen, baserad på KBT, ger positiva resultat men är ineffektiv, menar han.
Hans egen behandlingsmodell baseras på Acceptance and Commitment Therapy, där utmattningen ses som en följd av bristande känsla av meningsfullhet i fråga om exempelvis kärlek, gemenskap eller arbetssituation.
I Jakob Clason van de Leurs pilotstudie ingick 26 patienter som under tolv veckor genomgick en digital KBT-baserad behandling med uppföljande chatt och videosamtal med psykolog.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
