Tristare jobb när Posten förvandlas
En utdragen begravning pågår runtom i landet – Posten i sin gamla skepnad läggs ned. Kunderna får bättre service i det nya nätet, försäkrar ledningen, men de postkassörskor som är kvar har fått ett utarmat arbete.
På plats efter plats byter Posten kostym. I slutet av året ska Postens partners – ICA och Konsum, bensinmackar, tobakshandlare med flera – ha tagit över hanteringen av brev och paket i hela landet. Det nya servicenätet ”rullas ut” som man säger internt i företaget.
Först ut i rullningen var Örebro. Redan i våras ersattes här de fem gamla postkontoren av 18 samarbetspartner som tar emot och lämnar ut brev och paket. Förutom att serviceställena blir fler är öppettiderna betydligt bättre än gamla Postens: cirka 8–21 sju dagar i veckan.
Till det kommer det som med Postens nya vokabulär kallas postcenter. I Örebro finns tre sådana kontor för brev- och pakettjänster till företag. Privatpersoner får dock också lämna in försändelser, och i centret vid Centralstationen står de för 70 procent av besöken.
Så långt är väl allt väl, åtminstone från kundens sida sett. Men problemet med nya Posten blir påtagligt för den som ställer sig en stund vid ingången till postcentret vid Centralstationen.
Gång efter annan svänger dörren upp med nya kunder med betalningsärenden i nypan. Det kan du inte sköta här, förklarar personalen tålmodigt och hänvisar till kassakontoret vägg i vägg. Den sammanhållna service som gamla Posten hade finns inte längre. Och förändringen har inte tagits väl emot av kunderna.
– Jag har fått så mycket skäll av kunder, och jag håller med dem, säger Monica Persson. Jag står här några timmar om dagen och leder folk rätt.
Samtidigt säljer hon frimärken till samlare från ett tillfälligt uppställt bord.
– Men jag får inte sälja för mycket, då konkurrerar jag med postcentret. De får sina frimärken från ett håll och jag från ett annat.
Kassakontoret intill postcentret ser ut som ett vanligt postkontor, om än litet, med bara två kassor. Men likheten gäller mer det yttre än servicen. Postkassörskan kan till exempel inte längre upplysa om saldo eller kontonummer för den som glömt, eftersom Posten inte längre kommer in i bankens datasystem.
– Förr var det mycket man skulle hjälpa kunderna med. Nu kan man nästan koppla bort hjärnan. Jag får jättemycket frågor om räntor, saldon och kontonummer, men det kan jag inte ge besked om längre, säger postkassörskan Marie Holmgren.
– Det är bara pengar ut och in. Jag är en levande bankomat, fyller kollegan Birgitta Andersson i.
Örebros fem kassaservicekontor ingår i den affärsgren som Posten helst av allt skulle vilja bli av med. För ett par år sedan deklarerade bolagets ledning att den framtida inriktningen skulle vara mot logistik, brev och paket. Bankdelen skulle läggas ned, och avtalet med Nordbanken sades upp till april 2001.
Så blev det nu inte. De kraftiga protesterna från kunder, fackförbund – inte minst ST – och pensionärsorganisationer fick näringsminister Björn Rosengren att dra i bromsen. Posten skulle även fortsättningsvis hålla med kassaservice i hela landet, punkt slut. Posten fick gå tillbaka till Nordbanken för att skriva på ett nytt, betydligt sämre, avtal, och i dag finns även avtal med Föreningssparbanken.
Regeringen har också krävt att det ska finnas minst ett postkontor i varje kommun. Postens ledning har emellertid tolkat det som att det räcker att kassa- och postdelarna finns ”under samma tak”. Sålunda finns i Örebro post- och kassaverksamhet under samma tak på flera håll, men separerade, så kunder med olika ärenden måste ändå gå på två håll.
– Människor är väldigt negativt inställda, säger Anette Dahlberg i kassan. Ibland orkar man knappt med dem. Det handlar inte bara om deras egna bekymmer med Posten, de berättar om vad grannar och släktingar råkat ut för också.
De anställda kan inte växla arbetsuppgifter mellan post och kassa.
– De på postcentret springer ihjäl sig och vi sitter ihjäl oss, fortsätter Anette Dahlberg. Jag frågade vår chef om arbetsbyte, men det var tvärt nej. Och om nu Svensk kassaservice bildas för kassadelen blir det väl helt omöjligt.
Ledningen bryr sig inte om kassaverksamheten, anser hon.
–De på Postcenter har åtminstone fått en matta att stå på, här har det inte ens varit någon arbetsmiljörond. De vill bara ha bort oss.
Och kanske är Posten i så fall på rätt väg. Sedan kassadelen avskiljts, fått sämre service och kortare öppettider än gamla Posten har kundströmmen tunnats ut betydligt.
– Vid pensionsutbetalningarna är det mycket folk, men annars har antalet kunder halverats, redogör Birgitta Andersson, som i vanliga fall sitter i kassan i Haga centrum.
– Jag kan sitta fem, tio minuter utan att en enda kund kommer. Det blir lite enahanda.
Annika Löfroth, som är arbetsplatsombud för ST, fruktar en ny uppsägningsvåg som en följd av kundflykten. Hittills har 20 av de 50 postkassörstjänsterna i Örebro dragits in. Några fick i stället jobb i Postcenterdelen, ett par gick i pension och resten är inne i Postens Futurum, som under 18 månader erbjuder utbildning och hjälp till arbete utanför Posten.
Själv hade Annika Löfroth med sina 28 år inom Posten inte tillräckligt många tjänsteår för att få en plats på Postcentret. Nu går hon ändå där, på ett vikariat, och hoppas att slippa behöva sätta sig i kassan.
– Jag ser det som ett mörker, säger hon. Jag kan inte tänka mig att sitta där. Postbiten är roligast och svårast, man får röra sig hela tiden.
Det kan verka som en ödets ironi att Annika Löfroth samtidigt har ansvarat för utbildningen av dem som tar över det arbete hon uppskattar. Under tvådagars arbetspass har hon drillat Postens partners i posthantering, bland annat om registreringsprogrammet Pablo som är grund för ersättningen till handlarna.
– I arbetet med Pablo använder man mus, handdator och handscanner, och här kommer det in folk som aldrig hållit i en mus.
Utbildningen är alldeles för kort, anser hon.
– De har ingen produktkännedom. Bara en paketavi kan se ut på fem–sex olika sätt. Det har varit många reklamationer på betalningsbiten. I början tog vi på oss felen, men nu har vi lämnat över det ekonomiska ansvaret till handlarna.
Fakta
Posten investerar 900 miljoner kronor i det nya nätet och räknar med att tjäna in det inom fem år på grund av bland annat minskade driftskostnader. 38 000 anställda får nya arbetskläder, 9 000 personer hos Postens nya partners sätts i utbildning och 38 000 nya, säkrare brevlådor ersätter de gamla.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
