Trakasserier måste tas på allvar
Tolv procent av de anställda inom myndigheter i kontroll- och rättskedjan har blivit utsatta för våld, hot eller allvarliga trakasserier. Trakasserierna underskattas ofta, trots att de påverkar myndighetsutövningen.
Detta framgår av en studie som Brottsförebyggande rådet, Brå, gjort i samarbete med ett antal myndigheter.
Studien bygger på cirka 4 500 enkätsvar och 50 intervjuer med anställda i Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen, Tullverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten.
Eftersom detta är den första undersökningen i sitt slag som gjorts i Sverige, är det svårt att säga om våldet, hoten och trakasserierna har ökat under de senaste åren, säger Lars Korsell, brottsforskare vid Brå.
Det allvarligaste våldet handlar om skottlossning eller knivanvändning, men även kraftig misshandel förekommer. Dessa fall är förhållandevis få och lättare att bearbeta och åtgärda än trakasserierna, eftersom många typer av trakasserier inte ens är straffbara.
Passiverar tjänstemannen
– Allvarliga trakasserier, till exempel upprepade telefonsamtal till eller kartläggning av en myndighetsperson, bör tas på större allvar än man gör idag, eftersom de kan påverka myndighetsutövningen mer än enskilda våldsituationer, säger Lars Korsell.
Främst är det kronofogdeinspektörer, åklagare och domare som utsätts för allvarliga trakasserier. Hot riktas däremot oftare mot poliser, tull- och kustbevakningstjänstemän.
En fjärdedel av gärningsmännen är kopplade till den organiserade brottsligheten, medan övriga är enskilda, som uppfattas vara t ex psykiskt sjuka, rättshaverister eller missbrukare.
Av dem som har utsatts för allvarliga trakasserier har 26 procent övervägt att byta arbete och 20 procent tvekat inför en åtgärd eller ett beslut. 18 procent har undvikit en arbetsuppgift och 6 procent uppgett att de blivit påverkade på ett sådant sätt att deras tjänsteutövning kan ifrågasättas.
Struntar i att rapportera
Hur många utsatta tjänstemän rapporterar till exempel att de blivit trakasserade?
Alltför få, har brottsforskaren Lars Korsell och utredaren Karolin Wallström vid Brå kommit fram till: De uniformerade yrkesgrupperna – polis och tulltjänstemän – rapporterar händelserna sämst, eftersom de upplevt att det sällan vidtas några åtgärder.
Man försöker också påverka myndigheter genom vardagskorruption. För att markera tydliga gränser bör inte ens lunch accepteras.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.