Tekniska utbildningar prioriteras i budgeten

STATSBUDGET2023-09-20

Regeringen fokuserar på tekniska och naturvetenskapliga utbildningar i budgetförslaget för högskolan. I propositionen aviseras även förändrade regler för lärosätenas styrelser.

Regeringen planerar enligt budgetpropositionen att utarbeta en strategi för utbildning inom de områden som omfattas av begreppet STEM (Science, Technology, Engineering, Mathematics) – naturvetenskap, teknik och matematik. Strategin ska omfatta hela utbildningssystemet, från förskolan till forskningen. Några av målen är att fler ska utbilda sig till ingenjörer, att genomströmningen ska öka och att fler kvinnor ska söka sig till utbildningarna. De förberedande basårskurserna ska utökas, och utbildningarnas kvalitet ska höjas genom högre statliga ersättningar.

Regeringen vill också göra en särskild forskningssatsning på Uppsala universitet, Lunds universitet och Chalmers tekniska högskola för att stärka utbildning och forskning inom elektrifiering och batteriteknik. Även i utbildningar som riktar sig till redan yrkesverksamma personer vill regeringen se en prioritering av dessa ämnen.

Ett annat av förslagen i budgetpropositionen är att ett nytt Cybercampus Sverige inrättas vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH. Försvarshögskolan föreslås också få fyra miljoner kronor för att utveckla uppdragsutbildningar inom säkerhetsskydd.

Sammantaget vill regeringen höja anslagen till högre utbildning med närmare 180 miljoner kronor, vilket kan finansiera runt 1 300 helårsstudier. Merparten går till civilingenjörsutbildningar och utbildningar på avancerad nivå.

Högskolan föreslås få ett lägre sparbeting än vad stora delar av den övriga statsförvaltningen åläggs. I stället för en procents generell besparing blir neddragningen en halv procent. Anslagen för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå höjs enligt regeringens förslag med drygt 3 procent, medan den statliga forskningsbudgeten ökar med drygt 4 procent.

I budgetpropositionen framgår att Regeringskansliet arbetar med en översyn av reglerna för lärosätenas styrelser. I våras beslutade regeringen att halvera mandattiden för ledamöterna, något som väckte kritik och oro på många håll. Motivet uppgavs vara att styrelserna behöver säkerhetspolitisk kompetens. Detta håller regeringen fast vid, och gör bedömningen att det i dag inte finns rättsligt stöd för att ställa sådana krav.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA