Högskolan Dalarna varslar ett tjugotal anställda

HÖGSKOLAN2024-02-06

Högskolan Dalarna varslar om uppsägningar på grund av besparingskrav. Cirka 20 tjänster berörs, både på lärosätets institutioner och inom verksamhetsstödet.

Av:  Elina Lundberg

För att få en ekonomi i balans behöver Högskolan Dalarna spara 42 miljoner kronor 2024, vilket motsvarar 5 procent av lärosätets totala budget. Enligt högskoledirektören Katarina Johansson har både ökade drifts- och lokalkostnader och den stigande inflationen satt högskolan under en hård ekonomisk press, rapporterar SVT Nyheter Dalarna.

Samtidigt har anslagen till högskolan, liksom till landets övriga lärosäten, minskat med en halv procent i år, som en del av regeringens generella besparing på statsförvaltningen.

Under hösten har högskolan genomfört flera åtgärder för att motverka ett underskott. Samtliga institutioner och verksamhetsstödet har gjort analyser och åtgärdsplaner för att klara sparbetinget. Bland annat har avtal och lokaler setts över. Men lärosätet bedömer alltså att det även är nödvändigt att minska personalstyrkan.

Stefan Pettersson, vice ordförande i STs sektionsstyrelse på Högskolan Dalarna, har förståelse för det och hade befarat ett ännu större varsel.

– Räknar man med så här stora underskott så säger det sig självt att man kommer tvingas skära på personalkostnaderna. Någonstans förstår de flesta medarbetare att det här behöver göras, säger han.

De cirka 20 tjänsterna som berörs finns både inom utbildningsverksamheten och inom verksamhetsstödet, där ST har flera medlemmar som riskerar att drabbas. Just nu pågår omplaceringsutredningar.

Vi har kontakt med medlemmar där samtal har inletts om omplacering. Men den största oron hos våra medlemmar handlar om hur neddragningarna kommer att påverka dem som blir kvar, säger Stefan Pettersson.

Ska institutioner bantas befarar han att arbetsbelastningen vid verksamhetsstödet kommer att öka.

– Drar man samtidigt ned på stödet så är det svårt att se hur ekvationen ska gå ihop. På stödet funderar man nu på vilka arbetsuppgifter som inte ska göras framöver, säger Stefan Pettersson.

Samtidigt tycker han att det är positivt att lärosätet nu tar itu med brister i den ekonomiska styrningen och uppföljningen i delar av verksamheten. Det är problem som facket under lång tid har lyft med arbetsgivaren, berättar han.

– En del utbildningar har inte lyckats rekrytera tillräckligt med studenter, och man har haft utmaningar att få ekonomin att gå ihop. Det borde man ha tagit tag i för länge sedan. Hade det uppmärksammats tidigare hade det kanske inte behövt bli en så allvarlig situation som vi nu har, säger Stefan Petterson.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA