TCO vill stärka rätten att slå larm
TCO har i november släppt en handbok om yttrandefriheten på jobbet. Chefsjuristen Ingemar Hamskär driver på för att samma regler ska gälla för alla som jobbar i offentligt finansierad verksamhet.
Ingemar Hamskär har tillsammans med några juristkolleger skrivit handboken ”Rätten att slå larm” som kom ut i november. Det är mer än tio år sedan TCO senast behandlade ämnet lika grundligt, då med skriften ”Högt i tak”.
Handboken behövs, menar han, eftersom frågan är viktig och många saknar kunskaper om de rättsliga regler som styr förutsättningarna för yttrandefrihet på jobbet.
Vilket är det främsta hotet mot anställdas yttrandefrihet?
– Tystnaden. Att anställda inte vågar lyfta allvarlig och berättigad kritik av rädsla för att mista arbetet eller inte få bättre villkor. Yttrandefriheten är alltid mer eller mindre hotad och den måste erövras varje dag.
Vilken betydelse har bristen på yttrandefrihet för den privata äldreomsorgen?
– Om man tänker på den nu aktuella Caremaproblematiken så är det tydligt att de anställda är privatanställda och saknar det efterforsknings- och repressalieförbud som gäller i statlig och kommunal verksamhet. Detta trots att det är skattefinansierad verksamhet. Det är ett lågvattenmärke och en stor brist givetvis. Beatrice Ask har nu sagt att det blir en utredning om detta. Det välkomnar TCO. En sådan nödvändig förstärkning av lagen är emellertid inte tillräcklig för de problem som lyfts fram av media – bra vård måste även få kosta.
Finns det andra sektorer där bristen på yttrandefrihet kan göra särskild skada?
– Den nu pågående ekonomiska krisen visar att det inom till exempel bank- och finanssektorn behövs en whistleblowerfunktion, det vill säga att de anställda anonymt kan slå larm till ett statligt tillsynsorgan om allvarliga missförhållanden.
TCO vill utvidga efterforsknings- och repressalieförbudet till att gälla all offentligt finansierad verksamhet. Försätter inte det konkurrensutsatta företag i en svår sits?
– Det har åberopats i debatten, men det gäller att väga för- och nackdelar och då tycker inte jag att det argumentet är tillräckligt starkt. Samma regler bör gälla för alla företag som utför skattefinansierad verksamhet. Ger man sig in på den marknaden måste man acceptera reglerna. Jag tror inte skattebetalare vill att deras medel ska gå till företag som lägger munkavle på sina anställda.
Även skyddet för visstidsanställdas och inhyrdas yttrandefrihet bör stärkas, enligt TCO. Hur ska det gå till?
– Att sakna ett rimligt anställningsskydd är ett hot mot yttrandefriheten. TCO har krävt att visstidsanställda efter viss tid automatiskt ska få en tillsvidareanställning. Inhyrning ska endast få ske för att tillgodose ett tillfälligt arbetskraftsbehov. Skulle sådana lagregler införas är det åtminstone ett steg i rätt riktning, som vi ser det.
I handboken lägger TCO ett förslag om en rätt för privatanställda att berätta för myndigheter om vissa företagshemligheter. Finns inte redan den rätten, exempelvis när det gäller brott?
– Som lagen är utformad idag riskerar den genom sin otydlighet och sina stränga påföljder att skrämma många till tystnad. TCO vill göra företagshemlighetslagen tydligare. Lagen måste ge arbetstagare ett klarare stöd att anmäla allvarliga brott.
Hur?
– En positiv rättighet bör införas i lagen. Arbetstagare ska kunna offentliggöra brottslig verksamhet eller allvarliga missförhållanden i det företag där man är verksam. De måste också uttryckligen ges rätten att avslöja sådant för berörd myndighet. Det ska inte finnas några hinder i form av andra bestämmelser i företagshemlighetslagen eller avtal. En sådan positiv rätt bör åtföljas av en ny skadeståndssanktionerad bestämmelse i lagen som skyddar en arbetstagare mot repressalier från arbetsgivaren vid ett sådant legitimt avslöjande eller anmälan.
Finns det inte komplikationer med illojala privatanställda som vill göra skada eller sälja information?
– En förutsättning är att avslöjandet rör något som arbetstagaren ”med fog antar” utgör brott på vilket fängelse kan följa. Dagens terminologi ”som skäligen kan misstänkas utgöra brott” är för snäv och bör ändras. Det är orimligt att ställa alltför höga krav på att arbetstagare och fackliga förtroendevalda skall kunna göra denna svåra bedömning som återfinns i dagens lagstiftning.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
