Tätt mellan barnen ger sämre lön
Tätare barnafödande leder till sämre långsiktigt löneutveckling för mammorna. Det kommer Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, fram till i en rapport.
Kvinnor som får sitt första barn senare i arbetslivet har ett kortare tidsintervall till nästa barn, jämfört med dem som får första barnet tidigare. Det leder i sin tur till att de mammornas förvärvsinkomst och löneutveckling minskar på lång sikt. Det skriver forskaren Arizo Karimi i rapporten från IFAU.
Det har tidigare klarlagts att kvinnors förvärvsinkomst och löneutveckling påverkas av om och när de väljer att skaffa barn. Arizo Karimi har undersökt hur inkomsten påverkas om kvinnor får det första barnet vid en senare tidpunkt i karriären jämfört med en tidigare.
Ett års fördröjning av det första barnet leder till i genomsnitt 15 procent lägre förvärvsinkomster, sett över hela arbetslivet. Även den genomsnittliga månadslönen över arbetslivet minskar. Hon drar slutsatsen att kvinnor vars första barn fördröjts ett år får barn nummer två tätare. Det kortare mellanrummet mellan de två första barnen minskar i sin tur inkomster och löner på lång sikt. Det totala antalet barn tycks inte påverkas av att familjebildningen senarelagts.
”Kvinnor som fick det första barnet fördröjt hade längre sammanhängande ledighet och kortare tid på arbetet mellan barnen. Det leder i sin tur till en sämre anknytning till arbetsmarknaden och lägre inkomst även på sikt”, kommenterar Arizo Karimi i ett pressmeddelande.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.