Stora utmaningar när Kriminalvårdens styrning läggs om
I ett mycket pressat läge ska Kriminalvårdens styrning och ledarskap förändras. En hierarkisk toppstyrd myndighet med ett distanserat, detaljreglerande huvudkontor ska bli en öppen, tillitsbaserad organisation. Ett nödvändigt men tufft paradigmskifte väntar, menar organisationsforskaren Louise Bringselius.
Det är en lång rad problem som listas i en ny rapport, där Kriminalvården gör upp med de styrmetoder som präglat myndigheten och som ledningen nu vill lämna bakom sig.
I rapporten, som bygger på medarbetarenkäter och workshoppar med anställda på olika nivåer, tecknas en bild av en hierarkisk myndighet, där beslutsfattandet koncentrerats till toppen av organisationen.
Huvudkontoret anses ha tappat kontakten med kärnverksamheten och kritiseras för ett bristande stöd. Graden av detaljreglering upplevs som hög och uppföljningen som omfattande och kontrollerande. Arbete sker i stuprör och första linjens chefer känner sig ensamma, skriver myndigheten.
Rapporten ger en ovanligt skarp beskrivning av en skadlig förvaltningskultur, anser Louise Bringselius, docent och lektor i organisation och ledning vid Handelshögskolan i Stockholm.
– Det här är ett paradexempel på en hierarkisk och misstroendebaserad styrning, där konsekvenserna blir väldigt tydliga. Vi har ett växande huvudkontor som inte är lyhört och en organisation som präglas av stuprörstänkande och en misstro mellan olika nivåer. Men problembeskrivningen är inte unik, utan det är en berättelse vi känner igen från fler myndigheter, säger hon till Publikt.
Styrmetoderna inom Kriminalvården har tidigare kritiserats i en internrevisionsrapport, som Publikt rapporterat om. Den slog fast att den styrning av Kriminalvården som infördes 2015 har fått flera negativa följder. Bland annat anses den ha bidragit till en tystnadskultur.
Kriminalvårdens nuvarande generaldirektör Martin Holmgren, som tog över som myndighetschef 2020, har i stället förespråkat en ny styrmodell med en tillitsbaserad organisation, byggd på principer som öppenhet, handlingsutrymme, helhetssyn och stöd.
Det är han som har beställt den nya rapporten, som inte bara pekar ut problemområden utan även lämnar en rad åtgärdsförslag för att myndigheten ska utvecklas i en ny riktning.
Kriminalvården ska bland annat ta fram och förankra principer som beskriver vad en tillitsbaserad organisation innebär och hur omläggningen påverkar chefer och medarbetare. Antalet styrande dokument ska minska, liksom detaljregleringen. Chefer och medarbetare ska få bättre stöd och ges större handlingsutrymme. De beslut som fattas av huvudkontoret ska förankras bättre, och fler beslut ska tas regionalt och lokalt.
Louise Bringselius läser rapporten som en uppgörelse med den tidigare ledningens styrning och menar att två paradigm nu står mot varandra på myndigheten.
– Att man går vidare och gör ett paradigmskifte är nödvändigt. Man måste ta tillvara medarbetarnas kompetens och ge dem mandat på fältet. Men det kommer att vara tufft att vända organisationen, när den tidigare styrningsfilosofin har skapat så stora problem, säger hon.
Joachim Danielsson, avdelningsordförande för ST inom Kriminalvården, håller med om att myndigheten på många sätt präglas av arvet från den tidigare ledningsmodellen, och han välkomnar ambitionen att anamma en mer tillitsbaserad styrning.
Det är viktigt att chefer och medarbetare på lokal nivå själva får äga processer och styra sin verksamhet, menar Joachim Danielsson. Men att endast förändra styrmetoderna är inte tillräckligt, anser han.
– Man måste också få tillräckliga resurser och förutsättningar att lösa in ett sådant mandat. Annars blir det här bara en metaprodukt. Där har vi en bra bit kvar att vandra, säger Joachim Danielsson.
I rapporten framkommer det flera brister i kulturen och arbetsmiljön på Kriminalvården. Bland annat berättar medarbetare om en rädsla för att göra fel och att framföra synpunkter. Nedsättande kommentarer, machobeteenden, trakasserier och misskötsamhet tillåts passera.
Detta är problem som har vuxit fram under en tid då myndigheten varit extremt pressad, med hög beläggning och minskad personaltäthet, understryker Joachim Danielsson.
– Det här beror inte bara på styrningen, utan pressade situationer leder fram till mindre rationella och önskvärda beteenden. Det kaotiska beläggningsläget påverkar både intagna, medarbetare och organisationen, säger han.
Han ser en stor risk att det hårda trycket och den pågående expansionen av Kriminalvården kan försvåra det förändringsarbete som myndigheten står inför.
Johanna Hallin, enhetschef på Kriminalvårdens myndighetsledningskansli, delar uppfattningen att det är utmanande att lägga om styrningen i ett mycket ansträngt läge. Men detta är en omställning som Kriminalvården måste göra för att klara sitt uppdrag, anser hon.
– Det finns ingen quick fix. Vi vet att arbetsbelastningen är mycket hög och vi måste skapa bra förutsättningar för chefer och medarbetare. Det kommer att krävas resurser, men också att vi gör en förflyttning mot en mer tillitsbaserad organisation. Behovet av att förbättra stödet till verksamheten är stort, säger Johanna Hallin.
Organisationsforskaren Louise Bringselius håller med om att den pågående expansionen gör det svårare, men också än mer angeläget, att förändra myndighetens styrning och kultur.
– Man hade behövt arbetsro för att landa i detta, men ska man klara att växa behöver man ha en snabbrörlig organisation där folk på golvet tar ansvar och får mandat att ta beslut, säger hon.
Hon tror också att förändringsarbetet kan skapa en framtidstro och nybyggaranda bland personalen, även om det finns risker för konflikter i organisationen.
– Myndigheten står inför en stor resa. Bemanningen är anpassad efter den gamla filosofin och det finns chefer som inte kommer att passa i det nya paradigmet. Det kommer att bli skav, men överlag brukar medarbetare bli glada att få det här förtroendet. Det är som att dra upp rullgardinen och släppa in ljuset, säger Louise Bringselius.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
