Stor majoritet för ny datalag i EU
Europaparlamentet har med stor majoritet ställt sig bakom ett förslag till ny dataskyddsförordning. De nya reglerna ger bland annat den enskilde rätt att radera uppgifter om det inte finns rättslig grund för att spara dem. Men sex svenska ledamöter lade ned sina röster.
Det är nästan 20 år sedan EU antog nuvarande regelverk för dataskydd. De bestämmelser Europaparlamentet nu ställt sig bakom har som mål att ge bättre kontroll och trygghet på webben för den enskilde och modernare regler för företag och myndigheter. Beslutet fattades med 621 röster mot 10.
22 ledamöter lade ned sina röster. Av dem var 6 svenska socialdemokrater.
Anna Hedh, S, har tidigare uttryckt kritik mot lagförslaget. På en fråga från Publikt om hur hon ser på det i dag svarar hennes assistent Staffan Dahl:
”Lagförslaget är spretigt och det är oklart hur det kommer att fungera bland annat för fackliga organisationers arbete med medlemsuppgifter och registerbaserad forskning.”
Förslaget innebär att nuvarande lagar, som kan variera mellan medlemsländerna, ersätts med en förordning med exakt samma lagtext i hela EU utan utrymme för nationella tolkningar.
Fyra europeiska organisationer för journalister och tidningsutgivare varnar i ett gemensamt upprop för att lagförslaget hotar pressfriheten och källskyddet. De befarar att det blir svårare för medierna att samla in, behandla och publicera data och därmed att upprätthålla sitt demokratiska uppdrag.
Den nya dataskyddsförordningen överlämnades från EU-kommissionen till parlamentet redan för två år sedan, och behandlingen i parlamentet har varit mycket omfattande. Lagpaketet är ett av de största som EUs lagstiftare har jobbat med under den nuvarande mandatperioden. När parlamentets ansvariga utskott röstade i oktober i fjol kom det in nästan 4 000 ändringsförslag – fler än vad som kommit in någonsin i EU-parlamentet.
Europaparlamentets ståndpunkt motsvaras ännu inte av något samlat bud från regeringarna i ministerrådet. Det är därför osäkert när de avgörande förhandlingarna mellan de två institutionerna kan komma igång.
Med veckans omröstning försöker parlamentet att pressa fram en ståndpunkt från rådet, liksom man vill förhindra att det nya parlamentariker som väljs i maj skall börja om från början.
Enligt de nya reglerna begränsas den mängd data ett företag får samla in om den enskilde. Straffen för att bryta mot reglerna om den enskildes integritet kan bli mycket höga, upp till 100 miljoner euro.
”Europeiska företag kommer att veta exakt vilka regler de måste följa, eftersom de inte behöver sätta sig in i 28 olika nationella lagar”, sade utskottets talesman Jan Philipp Albrechti samband med behandlingen i parlamentet.
Förordningen innehåller också skydd för insamling av data av stater utanför EU. Även försäljning av data till tredje person utan den enskildes medgivande begränsas. Den enskilde ska ha rätt att radera uppgifter om sig själv i databaser på webben, till exempel hos sökmotorer eller sociala medier, om det inte finns rättsligt motiverade skäl att de ska bevaras.
En av knäckfrågorna blir tillsynen. Vissa länder vill att den enskilde ska överklaga till tillsynsmyndigheten i det EU-land där företaget har sitt huvudsäte. Andra medlemsländer anser att en sådan ordning skulle försvåra för deras medborgare.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
