Förslag bötfälla myndigheter vid databrott
När EUs dataskyddsförordning införs i maj nästa år ska även myndigheter som begår fel kunna få höga sanktionsavgifter. Maxbeloppet blir 20 miljoner kronor, enligt förslag från Dataskyddsutredningen.
EUs dataskyddsförordning börjar automatiskt att gälla i alla medlemsländer 25 maj nästa år och ersätter då dataskyddsdirektivet från mitten av 90-talet. För svensk del har Dataskyddsutredningen föreslagit en särskild dataskyddslag som komplement till förordningen.
En nyhet i förordningen är att privata företag och enskilda personer som bryter mot bestämmelserna kan tvingas att betala sanktionsavgifter på upp till 20 miljoner euro, cirka 190 miljoner kronor, vid allvarliga brott.
Dataskyddsutredningen anser att även statliga och kommunala myndigheter ska kunna avkrävas sanktionsavgifter, även om maxbeloppet föreslås stanna på 20 miljoner kronor. Vid mindre allvarliga överträdelser ska avgiften vara högst 10 miljoner kronor.
I fråga om statliga myndigheter finns argument mot sanktionsavgifter, medger utredaren Inga-Lill Askersjö, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen. Utdömda avgifter från staten tillfaller ju staten. Men det finns ändå flera exempel på sådana sanktioner, såsom viten vid arbetsmiljöbrott och diskrimineringsbrott.
Dessutom är det tveksamt om myndigheter är bättre än andra på att självmant följa regler om dataskydd: ”Några av de grövre överträdelserna mot dataskyddslagstiftningens grundläggande principer har gjorts av myndigheter”, skriver Inga-Lill Askersjö och exemplifierar med Malmöpolisens romregister och Stockholmspolisens så kallade kvinnoregister.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.