Statsbudgeten tvingar domstolar att säga upp
Neddragningen av anslaget till migrationsdomstolarna kommer att leda till omfattande uppsägningar, skriver Domstolsverket till regeringen. Myndigheten begär därför ytterligare 200 miljoner kronor för 2020.
Migrationsdomstolarna har fått betydligt lägre anslag i regeringens budgetförslag för 2020, jämfört med de behov Domstolsverket har redovisat till regeringen.
”För domstolarna innebär situationen självklart stora påfrestningar med tanke på att bemanningen måste minskas. Inte minst drabbar det enskilda asylsökande som behöver vänta länge på avgörande beslut”, konstaterar generaldirektör Martin Holmgren i ett pressmeddelande.
Enligt Domstolsverkets prognos till regeringen för åren 2019-2022 kommer migrationsdomstolarnas balanser att öka snabbt. Väntetiderna kommer att fortsätta vara mycket långa för den som väntar på ett avgörande. Anledningen är att migrationsdomstolarna i budgetpropositionen har fått avsevärt lägre anslag än det resursbehov som Domstolsverket har beräknat. Därför måste migrationsdomstolarna kraftigt minska sin bemanning. I prognosen begär Domstolsverket ett tillskott på 200 miljoner kronor redan 2020.
”Det är viktigt att betona att vi också ser långsiktiga negativa konsekvenser. När väl tillgängliga resurser har minskat tar det lång tid att återigen bygga upp en effektiv produktion. Därför påtalar Domstolsverket behovet av att så snart som möjligt få besked i frågan om ytterligare anslagsförstärkningar för 2020”, kommenterar Martin Holmgren.
Domstolsverket planerar nu för att försöka följa den föreslagna budgeten. Men då krävs det omfattande uppsägningar, eftersom den ekonomiska effekten av uppsägningar under det första året blir relativt liten på grund av uppsägningstidernas längd, skriver myndigheten till regeringen. Det kommer också att leda till ökade kostnader för Migrationsverket och andra myndigheter:
”Även domstolarnas rykte som arbetsgivare kan påverkas negativt och försvåra framtida rekryteringar. Dessutom kommer inte regeringens mål för verksamheten att kunna uppnås. Redan i nuläget överstiger omloppstiderna målsättningarna kraftigt”, skriver Domstolsverket.
Personalneddragningarna kommer i första hand att genomföras genom att tidsbegränsade anställningar inte förlängs och genom att antalet notarieanställningar minskas. Ordinarie domare har fullmaktsanställningar och kan inte sägas upp. Andra personalkategorier har varierande uppsägningstider. Normalt tar det 9-12 månader innan effekter av uppsägningar uppkommer, konstaterar Domstolsverket.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.