ST tvistar om rekrytering på Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen ratade Nadia Cherif Fjällström på grund av ett testresultat. Nu begär ST att myndigheten ska betala diskrimineringsersättning. ”Medlemmen har en funktionsnedsättning, men det gjordes inga anpassningar av testsituationen”, säger ST-ombudsmannen Christian Camitz.
Som Publikt tidigare rapporterat har ST-avdelningen inom Arbetsförmedlingen länge kritiserat myndighetens rekryteringsprocess, som innebär att alla som klarar ”skall-kraven” för en tjänst går direkt vidare till tester av kognition och personlighet. Testresultatet avgör sedan vilka som får komma på intervju, oberoende av andra meriter som erfarenhet och utbildning.
Förfaringssättet har väckt starka reaktioner bland medarbetare och chefer på myndigheten, enligt STs avdelningsordförande Åsa Johansson. Särskilt anstötligt anser hon att det blir när ett dåligt testresultat stoppar personer som miste jobbet under den stora uppsägningsvågen 2019 och som sökt nya tjänster.
Även Statens överklagandenämnd har anmärkt på processen i ett ärende som avgjordes i januari. Den som överklagade tillsättningen var ST-medlemmen Nadia Cherif Fjällström, som arbetat på Arbetsförmedlingen 2012–2018 och ville söka sig tillbaka.
– Jag har alltid trivts och gillat jobbet på Arbetsförmedlingen, säger hon. Och eftersom jag har arbetat med både etablering av nyanlända och internutbildning räknade jag med att åtminstone komma på intervju till en tidsbegränsad anställning som beslutshandläggare.
Men så blev det inte. Nadia Cherif Fjällström fick inte tillräckligt höga poäng på testen som avgjorde urvalet av intervjupersoner. Själv anser hon att testsituationen skapade svårigheter för henne, eftersom hon har en adhd-diagnos.
– Jag är en högpresterande person och i arbetet har jag kompensatoriska strategier för min adhd, men i en testsituation förstärks svårigheterna.
Hon brydde sig inte om att fråga efter något slags anpassning. Ett skäl var att det tydligt framgick i informationen från Arbetsförmedlingen att resultaten var ”en del i en helhetsbedömning”.
– Det fanns inte i min föreställningsvärld att mina meriter inte skulle räknas.
Ett annat skäl var att hon inte ville lämna integritetskänsliga uppgifter till ett testföretag.
När det negativa testsvaret kom sökte hon uppgifter om meriterna hos dem som fått tjänster.
– Jag begärde ut uppgifter från HR-avdelningen, och bara det var en kamp.
Efter att ha sett de andras meriter ansåg hon att hon borde ha gått vidare till intervju. Hon vände sig till facket och även till Statens överklagandenämnd, som fattar beslut om omprövning av tjänstetillsättningar på myndigheter vid eventuella felaktigheter.
Överklagandenämnden gav Arbetsförmedlingen bakläxa och slog fast att arbetsgivaren måste göra en kvalitativ helhetsbedömning av förtjänst och skicklighet. I en sådan ska man väga in teoretisk och praktisk utbildning, personliga egenskaper, kunskaper och erfarenheter. Sammantaget borde Nadia Cherif Fjällström med sin bakgrund kunna komma i fråga för en intervju, ansåg nämnden.
Hon får också stöd av ST, som begärt en tvisteförhandling där man kommer att kräva diskrimineringsersättning. Enligt förbundet har Nadia Cherif Fjällström, på grund av sin funktionsvariation, diskriminerats indirekt av testet.
Hon har nu blivit inbjuden till – och redan varit på – en jobbintervju för en tjänst på Arbetsförmedlingen.
– Jag blev kallad till ett rekryteringsföretag en vecka efter beslutet i överklagandenämnden. Det gick jättebra, de tyckte att det var ”match” på alla parametrar.
Hon säger att hon är glad att hon orkade driva sin sak.
– Allt som har med rättssäkerhet att göra ligger mig varmt om hjärtat. För mig har det varit viktigt att försöka åstadkomma en förändring så att det blir rättvist, även för personer med en funktionsnedsättning. Och jag tror att detta med tester och tillgänglighet för alla inte har prövats tidigare.
ST inom Arbetsförmedlingen väntar fortfarande på besked från ledningen om utlovade förändringar av rekryteringsmodellen.
– Men beslutet i överklagandenämnden i kombination med missnöjet från chefer kanske kan leda till något slags förändring, säger avdelningsordförande Åsa Johansson. Cheferna säger att de inte får den personal de vill ha, och ledningen brukar ta intryck av uppfattningar i chefsledet.
En extra nackdel för dem som inte gått vidare efter testet är att resultatet ligger kvar i två år, och under tiden kan man inte göra om det. Åsa Johansson säger dock att det visat sig möjligt att ta tillbaka medgivandet till testföretaget att hantera och spara ens uppgifter. Gör man det blir det möjligt att göra ett nytt test när man söker en annan tjänst.
En annan person som gjort testet – och misslyckats – är Mikael Sandberg, andre vice förbundsordförande i ST och vice ordförande för ST inom Arbetsförmedlingen. Han gjorde det i samband med att hans arbetsplats i Falun skulle läggas ned 2019.
– Då blev jag ratad när jag sökte en annan, mindre kvalificerad tjänst. Jag tror att många som jag berättade det för tyckte att det var absurt, eftersom jag har jobbat på i stort sett alla positioner i myndigheten utom chefsposition.
Efter det misslyckade testet fick Mikael Sandberg ett meddelande från testföretaget med tips och råd för framtiden.
– De föreslog bland annat att jag skulle stå framför en spegel och träna på att hålla tal. Det var nästan lite komiskt, för jag är väl en av dem på Arbetsförmedlingen som håller mest tal.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
