Kritik mot Arbetsförmedlingens rekryteringar
Välmeriterade jobbsökande kan slås ut av mindre meriterade personer när Arbetsförmedlingen nyanställer. Anledningen är att tester sållar bort sökande i ett tidigt skede. ST-avdelningen är kritisk och säger att många tidigare anställda inte ens får komma på intervju.
Efter januariavtalet 2019 mellan regeringen och samarbetspartierna Centern och Liberalerna har Arbetsförmedlingen tvingats åka berg- och dalbana. Enligt överenskommelsen skulle myndigheten omorganiseras och krympas rejält, och redan i slutet av januari varslades var tredje medarbetare, 4 500 personer, om uppsägning.
Ett knappt år senare sköts reformeringen upp, fler kontor skulle vara kvar och ett stort antal nyanställningar krävdes efter personalflykt och uppsägningar. Men tidigare anställda som vill söka sig tillbaka har mött hinder i Arbetsförmedlingens rekryteringsprocess, säger STs avdelningsordförande Åsa Johansson.
– Vi ser hur personer med erfarenhet av arbetet sållas bort i tidiga tester och inte ens kallas till intervju.
Anledningen är att alla sökande som klarar annonsens ”skall-krav” i ett första steg ska genomgå webbaserade personlighetstest och kognitiva test. De som klarar testet bäst prioriteras för intervju, oavsett övriga meriter såsom utbildning och relevant arbetslivserfarenhet.
Åsa Johansson säger att myndighetens rekryteringsprocess väckt starka negativa reaktioner från medarbetare, chefer, fackligt förtroendevalda och tidigare anställda som sökt nya tjänster.
– Det vi hör, och framför till arbetsgivaren, är att man inte förstår varför erfarenhet av verksamheten inte vägs in. Man ser inte heller hur testet kan avgöra vem som är skickligast för jobbet. Begripligheten i urvalet blir mycket låg.
Sättet att rekrytera får också negativa följder för verksamheten, anser hon.
– Om man har erfarenhet av att arbeta som arbetsförmedlare kommer man snabbare in i jobbet. Det är ganska väsentligt, i synnerhet nu när vi har haft stor rekrytering av visstidsanställda beslutshandläggare.
Personer som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist har under en period företrädesrätt när tjänster utlyses på den gamla arbetsplatsen. Men inom staten betyder det inte så mycket, eftersom alla anställningar ska baseras på ”förtjänst och skicklighet”.
Frågan är hur Arbetsförmedlingen uppfyller kravet att låta förtjänst och skicklighet styra, när vissa meriter inte räknas. I flera fall har anställningsbeslut överklagats till Statens överklagandenämnd, och i ett beslut i januari i år skickade nämnden tillbaka ärendet till Arbetsförmedlingen för förnyad handläggning.
Fallet gällde en kvinna som arbetat länge som arbetsförmedlare och utbildare på Arbetsförmedlingen, men som på grund av ett dåligt testresultat inte kallades till intervju. Arbetsförmedlingen svarade att de förmågor som testerna prövar, och som vägs samman via en algoritm, ger bättre information om hur personen klarar jobbet än utbildning och erfarenhet.
Överklagandenämnden ansåg dock att testresultatet måste värderas tillsammans med övriga meriter, och att kvinnan vid en sammanvägd bedömning borde kunna komma i fråga för en intervju.
Överklagandenämndens ordförande Mari Andersson konstaterar att Arbetsförmedlingens inställning är att testerna är väldigt tillförlitliga.
– Och det är ju inte så att vi generellt underkänner metoden. Men att helt bortse från cv och bara gå på testresultatet är inte rimligt, och i det här fallet ansåg vi att kvinnan som överklagat hade ett starkt cv. Nu får de kalla henne till intervju.
Arbetsförmedlingen planerar att göra justeringar i sin modell inom kort, men myndighetens HR-direktör Lena Hadad vill i dag inte precisera vilka förändringar det blir. I ett mejl skriver hon till Publikt att myndigheten ser ”möjligheter att förbättra processen så att både chefer och kandidater upplever att erfarenhet och kompetens tydligt lyfts fram.”
Hon skriver också att Arbetsförmedlingen ”självklart” tagit intryck av det aktuella beslutet i Statens överklagandenämnd.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
