Sned könsbalans bland chefer
Nära hälften av cheferna på statliga myndigheter är kvinnor. Men andelen varierar kraftigt och på många myndigheter är fördelningen av kvinnor och män på ledande positioner ojämn. Det visar Publikts granskning.
På de statliga myndigheterna, undantaget Försvarsmakten, var andelen kvinnliga chefer 44 procent enligt Arbetsgivarverkets statistik från 2013. Men andelen varierar stort mellan myndigheterna.
Publikt har följt upp Arbetsgivarverkets statistik och bett tjugofem myndigheter av olika storlek och med olika utgångsläge att redovisa motsvarande siffror i december 2014.
En definition på jämlik könsfördelning är att andelen av vardera könet är mellan 40 och 60 procent. Bara på sju av de tjugofem myndigheterna ser det ut så bland cheferna – på Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Kriminalvården, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Migrationsverket och Statens institutionsstyrelse.
Många myndigheter arbetar systematiskt med åtgärder för att öka jämställdheten. Skogsstyrelsen är en av dem.
– Vi gör inte detta för att vara bussiga utan för att få bredast tänkbara kompetens, säger Thommy Bäckström, ställföreträdande enhetschef på HR-enheten vid Skogsstyrelsen, där andelen kvinnliga chefer vid tidpunkten för Publikts granskning var 33 procent.
Flertalet av de granskade myndigheterna har ökat andelen kvinnliga chefer sedan 2013. Bara på fyra myndigheter har andelen minskat: Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Diskrimineringsombudsmannen och Kungliga biblioteket. Men där är de kvinnliga cheferna i majoritet och minskningen innebär att könsfördelningen blivit jämnare.
En av de myndigheter som har en låg andel kvinnliga chefer är Sjöfartsverket. 22 procent av myndighetens 86 chefer är kvinnor. Enligt Sanja Dimic, HR-specialist, är en förklaring att andelen kvinnor är låg också i de yrkesgrupper som myndigheten rekryterar.
– För att få fler kvinnor har vi satsat mycket på att marknadsföra oss i olika sammanhang för att attrahera grupper som i dag är underrepresenterade i vår verksamhet, säger hon.
Det har Skogsstyrelsen gjort sedan en lång tid tillbaka.
– Skogen är en manlig bransch, där har vi en utmaning. Det går att förändra, men det tar tid, säger Thommy Bäckström.
Skogsstyrelsen har därför under många år haft som mål att öka andelen kvinnor i kärnverksamheten och i ledande befattning. Ett sätt att åstadkomma det är att arbeta för att kvinnor ska få upp ögonen för skogsinriktade utbildningar.
I Västerbotten har myndigheten exempelvis bjudit in studie- och yrkesvägledare att vara med under en arbetsdag för att de i sin rådgivning till ungdomar ska kunna förklara att arbete med skog kan vara ett yrke för både tjejer och killar.
I hård konkurrens med skogsbolagen arbetar myndigheten sedan för att attrahera kvinnor från de skogsinriktade utbildningarna.
– Vi har exempelvis varit tydliga med att det går att förena föräldraskap med arbetsliv och chefskap.
Det har lett till att mer än hälften av de nyanställda i myndighetens kärnverksamhet de senaste tio åren varit kvinnor, vilket ökat andelen kvinnor med i snitt en procentenhet per år.
– Vi tänker att om andelen kvinnor ökar så får vi också ökade möjligheter att rekrytera chefer internt.
Bland de myndigheter som Publikt följt upp finns också exempel på att kvinnliga chefer är överrepresenterade. Den myndighet som ska motverka diskriminering i samhället, Diskrimineringsombudsmannen, DO, har 75 procent kvinnliga chefer. 2013 var andelen 82 procent.
– Det speglar hur hela organisationen ser ut och vi eftersträvar att öka andelen män, såväl på ledande befattning som i hela myndigheten. Vi har nyligen rekryterat en manlig chef som börjar snart, säger Agneta Broberg, DO.
Hon säger att om det är färre än 40 procent kvinnor – eller män – i ledande befattning bör arbetsgivare vid nyrekrytering verka för att utjämna könsskillnaden i gruppen.
– Bestämmelserna säger att man ska sträva efter en könsbalans.
Även på Försäkringskassan dominerar kvinnorna. 67 procent av cheferna är kvinnor. Marie Hallander, HR-chef, ser det inte som något problem.
– Vi har en hög andel kvinnor på myndigheten och då är det inte så konstigt att det är många kvinnliga chefer. Vi gör inga riktade insatser mot män, men uppmuntrar dem så klart att söka sig till Försäkringskassan på samma sätt som vi försöker uppmuntra andra underrepresenterade grupper.
Finansdepartementet är ansvarigt för den statliga arbetsgivarpolitiken. Annelie Roswall Ljunggren, statssekreterare hos civilminister Ardalan Shekarabi, säger att regeringen förutsätter att myndigheterna arbetar aktivt för att öka jämställdheten.
– Det gäller även om förhållandet är det omvända med för stor kvinnodominans. Man kan inte vara nöjd med 80 procent kvinnor heller.
Enligt budgetpropositionen ska andelen kvinnor i ledande befattning öka. Målet för den statliga arbetsgivarpolitiken är dock inte siffersatt.
– Men det finns ingen anledning att slå sig till ro vid 40 procent när hälften av de anställda inom staten är kvinnor, säger Annelie Roswall Ljunggren.
Det handlar om att ta till vara både mäns och kvinnors kompetens, menar hon.
– Jämställdhet berikar och är en grundläggande demokratifråga.
Krav på arbetsgivaren
- Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering på grund av kön. När det gäller arbetslivet ska arbetsgivaren vidta åtgärder för att främja en jämn fördelning mellan kvinnor och mäni skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare. Dessutom ska arbetsgivaren anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet vid nyrekrytering.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
